Halsfluss är en vanlig och smittsam bakteriell infektion. Den förekommer oftast hos skolbarn och deras yngre syskon.
Viktigt att veta
- Halsfluss är vanlig, särskilt bland barn i åldrarna 5 till 15 år.
- Symptom på halsfluss inkluderar halsont, svullna körtlar och feber.
- Halsfluss diagnosticeras med ett halsprov (snabbtest).
- När det bekräftas kan halsfluss behandlas med antibiotika för att lindra symptom, minska smittspridning och förhindra komplikationer.
Vad är Halsfluss?
Halsfluss är en infektionssjukdom som orsakas av streptokockbakterier. Symtomen inkluderar smärtsamt halsont, feber och svullna körtlar.
Halsfluss är vanlig, särskilt hos barn i åldrarna 5 till 15 år, men äldre tonåringar och vuxna kan också drabbas, särskilt om de bor eller arbetar med barn i trånga miljöer. Halsfluss är ovanlig hos bebisar och små barn under 3 år.
Halsfluss står för cirka 30% av alla halsont hos barn, och 5% till 15% hos vuxna. De flesta halsont hos både barn och vuxna beror inte på halsfluss utan på virusinfektioner.
Symptom på Halsfluss
Det huvudsakliga symptomet på halsfluss hos både vuxna och barn är halsont (faryngit) som kan utvecklas snabbt, två till fem dagar efter att man blivit smittad.
Andra symptom på halsfluss inkluderar:
- Smärta vid sväljning
- Feber
- Svullna körtlar i nacken
- Röda fläckar (petechier) i gommen
- Rött utslag på kroppen (scharlakansfeber)
- Huvudvärk
- Svullna halsmandlar
- Röda eller vita strimmor i halsen eller på tonsillerna
- Magbesvär som buksmärta, illamående eller kräkningar (dessa är vanligare hos barn).
Orsakar halsfluss hosta?
Hosta är vanligtvis inte ett symptom på halsfluss. Hosta, heshet, rinnande näsa, röda ögon och andra symtom kan tyda på en viral luftvägsinfektion.
Kan man ha halsfluss utan feber eller halsont?
Ja. Vissa som har halsfluss kan vara asymptomatiska – de kanske inte känner sig sjuka – men kan ändå sprida bakterierna. En person är dock mycket mer benägen att vara smittsam om de har symptom på halsfluss.
Diagnos av Halsfluss
För att diagnostisera halsfluss använder en läkare ett av två tester: ett snabbtest för streptokocker eller en halsodling. Båda börjar med att läkaren tar ett prov från patientens hals med en bomullspinne.
Ett snabbtest för streptokocker kan ge snabba resultat men kanske inte är lika exakt som en halsodling, som testar om streptokockbakterier växer från provet som samlades in.
Om ett snabbtest för streptokocker är negativt hos en patient med tecken på halsfluss, kan läkaren rekommendera en odling för att säkerställa att infektionen inte missades i snabbtestet. Detta är särskilt viktigt hos barn, som kan utveckla en komplikation av obehandlad halsfluss som kallas reumatisk feber. Antibiotika ska inte användas för att behandla halsont om snabbtestet för streptokocker eller halsodlingen är negativ.
Halsont: Andra orsaker
Virusinfektioner är en vanligare orsak till halsont än streptokockbakterier, så om testerna för halsfluss är negativa kan en virusinfektion vara orsaken. Virala halsinfektioner kan inkludera ytterligare symtom som hosta, rinnande näsa eller inflammerade ögon. Antibiotika behandlar inte virus, så läkare ordinerar vanligtvis inte antibiotika för virala halsinfektioner.
Allergier, inandning av torr eller förorenad luft, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) och andra tillstånd kan också orsaka halsont.
Är halsfluss smittsamt?
Ja, halsfluss är smittsamt. Sjukdomen kan snabbt spridas från person till person i hushåll, klassrum, dagis, militära träningsläger och andra miljöer där grupper av människor vistas nära varandra, särskilt där barn är närvarande.
Hur länge är halsfluss smittsamt?
Personer som tar antibiotika för halsfluss blir mindre smittsamma efter 24 till 48 timmar. En person med obehandlad halsfluss kan smitta andra i två till tre veckor.
Hur får man halsfluss?
Bakterierna som orsakar halsfluss sprids lätt genom mun- och nässekret och droppar från en infekterad person. Dessa droppar kan släppas ut i luften när den smittade hostar, nyser, pratar, skrattar eller sjunger. Bakterierna kan överleva i spår av en infekterad persons saliv eller nässekret.
Man kan få halsfluss från andra genom att:
- Inhalera droppar i luften
- Röra vid en infekterad yta och sedan överföra bakterierna till näsan eller munnen via handen
- Röra vid infekterade hudsår
- Dela koppar, tallrikar, glas eller bestick med en smittad person
- Felaktig livsmedelshantering (detta är mycket ovanligt)
När bakterierna andas in eller sväljs invaderar de cellerna i halsen. Symptomen på halsfluss kan uppträda två till fem dagar efter exponering.
Behandling av halsfluss
Antibiotika är den vanliga behandlingen för halsfluss. När en person tar antibiotika för halsfluss förbättras symtomen vanligtvis inom en till två dagar. Det är dock mycket viktigt att ta hela medicinkuren för att säkerställa att infektionen är helt under kontroll och minska risken för komplikationer. Att ta antibiotika enligt anvisningarna lindrar också obehaget och hjälper till att undvika smittspridning.
Streptokocker A: Bakterien som orsakar halsfluss
Bakterierna som orsakar halsfluss är varianter av streptokockfamiljen, kallade strep A eller Streptococcus pyogenes (S. pyogenes). Strep A-bakterier kan även orsaka andra sjukdomar, som:
- Impetigo: en hudinfektion som främst drabbar små barn
- Scharlakansfeber: ett rött kroppsligt utslag förknippat med strepinfektion
- Cellulit: en djup hudinfektion orsakad av bakterier
- Nekrotiserande fasciit: en sällsynt och potentiellt dödlig infektion
- Toxic shock syndrome: en bakteriell blodinfektion som sprider toxiner till kroppens organ
Invasiv Streptokock A: iGAS
En form av strep A, kallad invasiv grupp A streptokocker (iGAS), kan orsaka aggressiva infektioner som cellulit, nekrotiserande fasciit och toxic shock syndrome. Under vintern 2022–2023 noterade CDC en ökning av iGAS-infektioner hos barn.
Utöver de ovan nämnda tillstånden har iGAS orsakat allvarlig lunginflammation, septisk chock, hjärnhinneinflammation, hjärnabscesser, empyem och till och med dödsfall.
Föräldrar, vårdgivare och sjukvårdspersonal bör vara uppmärksamma på förvärrade symtom på strep A-infektioner hos barn och andra riskgrupper, inklusive vuxna med nedsatt immunförsvar, nyblivna mammor och opererade patienter.
Finns det ett vaccin mot halsfluss?
Nej, det finns inget vaccin mot halsfluss. Att utveckla ett vaccin är utmanande eftersom det finns många olika stammar av strep A, bakterien som orsakar sjukdomen. Ett effektivt vaccin skulle behöva hjälpa kroppen att skapa immunitet mot alla olika typer. Teoretiskt sett är detta möjligt, men mer forskning och utveckling krävs innan ett vaccin mot halsfluss blir verklighet.
Hur länge varar halsfluss?
De flesta fall av halsfluss varar i tre till fem dagar. Det är viktigt att komma ihåg att behandling med antibiotika starkt rekommenderas för att minska smittspridning, lindra symtom och undvika komplikationer. När en person med halsfluss har tagit antibiotika i 24 timmar och är feberfri kan de återgå till arbete, skola eller dagis utan att oroa sig för att smitta andra.
Komplikationer vid halsfluss
De flesta barn och vuxna med halsfluss tillfrisknar helt efter att ha tagit alla sina antibiotika enligt anvisningarna. I sällsynta fall kan dock sjukdomen bli allvarligare och komplikationer kan uppstå, såsom:
- Reumatisk feber och reumatisk hjärtsjukdom kan orsaka inflammation som permanent skadar hjärtklaffarna, samt smärta i knän och vrister, utslag och andra symtom.
- Njurinflammation och autoimmun inflammatorisk artrit som påverkar lederna är andra möjliga komplikationer från en strepinfektion.
Resuers :// hopkinsmedicine