Alla har sett daggmaskar i trädgården, men de flesta vet förvånansvärt lite om dem. Masken saknar både ögon och lungor men har fem hjärtan som håller blodet i rörelse.
Hur många hjärtan har en daggmask?
En daggmask har normalt 5 hjärtan, men det är en förenkling. Mer exakt har daggmasken 5 par aortabågar, specialiserade muskler som drar ihop sig rytmiskt och pumpar blodet genom kroppen. Vissa daggmaskarter kan ha upp till 8 par.
De fem paren aortabågar sitter alla i den främre delen av masken, ungefär i segmenten 7 till 11. Tillsammans omsluter de matsmältningskanalen och hjälper till att pressa blodet framåt i kroppen. De pumpar samtidigt, vilket ger ett effektivt blodflöde trots att masken är så enkelt byggd.
Människan har bara ett hjärta med fyra rum. Masken har ett ganska primitivt cirkulationssystem och behöver därför flera mindre pumpar för att hålla blodet i rörelse genom hela kroppen.
Daggmaskens kropp
Daggmaskens kropp är enkel men effektiv. Den består av många likadana segment som tillsammans bildar ett långt rör. Varje segment har sin egen muskulatur och kan röra sig självständigt.
Organ som daggmasken saknar
- Inga ögon: daggmasken är blind men har ljuskänsliga celler i huden som kan uppfatta ljus.
- Inga öron: hon hör inte ljud men kan känna vibrationer i marken via hela kroppen.
- Inga lungor: hon andas genom huden, som måste hållas fuktig hela tiden.
- Inga gälar: hon saknar gälar trots att hon ofta lever i fuktig miljö.
- Ingen riktig hjärna: hon har bara en enkel nervknuta i främre delen.
Däremot har daggmasken särskilda strukturer som hjälper henne att leva i jorden. De 5 hjärtana pumpar blod genom hela kroppen. Kroppsmusklerna består av både ringmuskler och längdmuskler, så att hon kan dra ihop sig och sträcka ut sig som en gummislang. Varje segment har 8 så kallade hakborst, små styva utskott som hjälper henne att få fäste i jorden och röra sig framåt.
Varför har daggmasken så många hjärtan?
Daggmaskens fem hjärtan är inte hjärtan i den anatomiska bemärkelsen som hos däggdjur. De är specialiserade muskelstrukturer som ingår i kroppens cirkulationssystem. Masken behöver så många eftersom blodomloppet är enkelt byggt.
Så fungerar daggmaskens blodomlopp
- Inga klaffar: daggmasken har inga riktiga blodkärl med klaffar.
- Enkel slinga: blodet rör sig i en enkel slinga från bakänden till framänden.
- Flera pumpar: för att hålla cirkulationen i gång behövs flera pumpar utmed kroppen.
- Högt tryck: genom att ha 5 hjärtan i den främre delen kan masken bygga upp tillräckligt högt tryck för att pressa blodet bakåt och tillbaka.
Systemet är enkelt men har fungerat för daggmaskar i hundratals miljoner år. Masken klarar sig utmärkt utan ett komplicerat hjärta.
Är det riktiga hjärtan?
Biologer diskuterar fortfarande om daggmaskens fem par aortabågar ska kallas hjärtan. I strikt biologisk mening är ett hjärta ett organ med kammare och förmak. Daggmaskens aortabågar är snarare specialiserade muskler som drar ihop sig rytmiskt. I vardagligt tal fungerar ”5 hjärtan” ändå bra, eftersom aortabågarna pumpar blod genom kroppen precis som ett hjärta.
Daggmaskarter i Sverige
I Sverige finns ungefär 20 av världens cirka 2 000 daggmaskarter. Den mest kända i svenska trädgårdar är stora daggmasken (Lumbricus terrestris), den klassiska fiskmasken som blir 10 till 30 centimeter lång.
Vanliga daggmaskarter i Sverige
- Stora daggmasken (Lumbricus terrestris): den hör till våra största arter och lever djupt i marken.
- Åkerdaggmask (Aporrectodea caliginosa, tidigare Allolobophora caliginosa): den lever i de översta jordskikten och är mycket vanlig i åkrar och trädgårdar.
- Stor lövmask (Lumbricus rubellus): den är vanlig i lövförna i skogen.
- Kompostmask (Eisenia fetida): den är rödbrun och passar bra för kompostering.
I Sveriges jord kan det finnas hundratusentals daggmaskar per hektar. En enda kvadratmeter trädgård kan innehålla 50 till 500 daggmaskar, beroende på jordtyp och fukt. Daggmaskarna hör därmed till Sveriges viktigaste markorganismer.
Världens största daggmaskar
Storleken varierar enormt mellan världens daggmaskar. Den minsta arten är bara 2,5 centimeter lång, medan den längsta daggmask som har mätts var 6,7 meter.
| Art | Storlek och utbredning |
|---|---|
| Australisk gigant (Megascolides australis) | Upp till 3 meter (90 till 300 cm) Sydöstra Australien |
| Sydafrikansk daggmask (Microchaetus rappi) | Upp till 6,7 meter Sydafrika (rekord) |
| Stora daggmasken (Lumbricus terrestris) | 10 till 30 cm Hela Europa, Sverige |
| Daggmask i Anderna | 10 cm Anderna, 4 500 meters höjd |
| Liten daggmask | 2,5 cm Världen, mest tropiska zoner |
Den australiska giganten är mycket ovanlig och hotad. Den lever djupt i jorden, men du kan ofta höra den suga och pumpa när den rör sig. Daggmasken i Anderna lever på över 4 500 meters höjd, i en extremt syrefattig miljö där få andra ringmaskar klarar sig.
Så förökar sig daggmasken
Daggmasken är hermafrodit, vilket betyder att varje individ är både hane och hona samtidigt. Trots det kan hon inte befrukta sig själv. För att fortplanta sig behöver två daggmaskar para sig med varandra och utbyta sperma.
Så parar sig daggmaskar
- Mötet: två daggmaskar möts på markytan, oftast under en regnig natt.
- Positionen: de lägger sig bredvid varandra med huvudena i motsatta riktningar.
- Spermabytet: de fäster ihop sig med slem och utbyter sperma.
- Tiden: parningen kan ta 3 till 4 timmar, vilket är extremt långt för djur av deras storlek.
- Separationen: efter parningen skiljs de åt och varje mask bär nu sperma från sin partner.
- Kokongen: en särskild ringformad körtel, klitellum, bildar en kokong med ägg.
- Befruktningen: kokongen glider över maskens kropp och samlar upp äggen och spermierna.
- Kläckningen: kokongen läggs i jorden där de unga maskarna senare kläcks.
En daggmask kan bilda flera kokonger per säsong, med flera ägg i varje. Den ringformade förtjockningen som syns på vuxna daggmaskar är klitellum. Har masken ett klitellum är den könsmogen.
Myten att daggmasken blir två om du skär den
Många har hört på skolgården att en daggmask som skärs itu blir två maskar, men så är det inte. En mask som skärs på mitten dör nästan alltid på grund av hur den är byggd inuti.
Daggmaskens främre och bakre del
- Främre delen: den innehåller en nervknuta (det närmaste hon kommer en hjärna), de 5 hjärtana och alla könsorgan. Denna del kan i vissa fall överleva och regenerera en ny bakdel.
- Bakre delen: den innehåller bara tarm och saknar alla vitala organ. Den kan inte överleva och dör snart.
Däremot kan daggmaskar ersätta förlorade kroppssegment. Biter en fågel av ett par segment från bakänden kan masken växa ut dem igen på några veckor. Förmågan har ändå sina gränser: förlorar masken för många segment dör den.
Förmågan att bli flera individer av en har i stället vissa plattmaskar, till exempel planarier. Skärs en planarie i bitar kan varje bit växa till en ny mask, men den förmågan saknar daggmaskar.
Daggmaskens nytta för jorden
Daggmaskar är ovärderliga för jordens bördighet. Charles Darwin studerade dem i flera år och skrev att marken plöjdes av daggmaskar långt innan människan uppfann plogen. Han räknade ut att hela det översta jordlagret passerar genom maskarnas kroppar med några års mellanrum.
Det gör daggmaskar för jorden
- Luftar marken: deras gångar låter luft och vatten tränga ned i jorden.
- Förbättrar jordstrukturen: när maskarna blandar jordlagren bryts hård jord upp.
- Återvinner organiskt material: maskar äter döda växtdelar och förvandlar dem till näringsrik humus.
- Producerar gödsel: deras exkrementer är mycket näringsrika.
- Sprider mikroorganismer: nyttiga bakterier och svampar sprids genom deras gångar.
Jämfört med jorden runt omkring kan daggmaskens exkrementer innehålla upp till åtta gånger mer kväve och tre till fem gånger mer fosfor, kalium och magnesium. Därför används maskodling kommersiellt för att tillverka biogödsel.
Visste du detta?
Daggmaskar kan inte överleva uttorkning eftersom de andas genom huden. Att de kryper upp ur jorden efter regn beror inte på att de inte kan andas i den blöta jorden, även om många tror det. Troligen tar de sig upp för att de kan röra sig snabbare på den fuktiga markytan, söka partner eller flytta till nya områden. I vattenmättad jord kan det också bli lättare att lämna mossig mark med låg syrehalt, så maskarna flyttar strategiskt och inte i panik.
Vanliga frågor om daggmaskens hjärtan
- Är daggmaskens hjärtan riktiga hjärtan?
- Tekniskt sett är de specialiserade aortabågar och muskler, inte hjärtan med kammare och förmak. Eftersom de pumpar blod precis som hjärtan är ”5 hjärtan” ändå en bra förenkling.
- Andas daggmasken?
- Ja, men inte med lungor. Daggmasken andas genom huden, som måste hållas fuktig hela tiden. Därför dör hon om hon torkar ut.
- Har daggmasken ögon?
- Nej, daggmasken har inga ögon. Hon har dock ljuskänsliga celler i huden som låter henne uppfatta ljus.
- Hur länge lever en daggmask?
- En daggmask lever 4 till 8 år i naturen om hon inte blir uppäten av fåglar eller rovdjur. Det är lång tid för ett så enkelt djur.
- Är daggmasken hane eller hona?
- Båda. Daggmasken är hermafrodit och är både hane och hona samtidigt. Hon behöver ändå en partner för att para sig.
- Hur många segment har en daggmask?
- En vanlig daggmask har 120 till 150 segment. Segmenten ser likadana ut och har var sin muskulatur.
- Varför kryper daggmaskar upp efter regn?
- Troligen för att de kan röra sig snabbare på fuktig markyta och söka partner. Det är en myt att de gör det för att inte drunkna i jorden.