Daggmasken är en av djurvärldens mest fascinerande och underskattade varelser. Trots att vi alla har sett dem i trädgården vet de flesta förvånansvärt lite om dem. I den här guiden får du svar på allt om daggmaskens hjärtan, varför den INTE blir två maskar om du skär den itu, och vilken otrolig roll den spelar för jordens fertilitet. För jämförelse med andra svenska djur, se artiklarna om myran, om tusenfotingen och om flugan.
Hur många hjärtan har en daggmask?
En daggmask har normalt 5 hjärtan, men det är en förenkling. Mer korrekt är att säga att daggmasken har 5 par specialiserade muskler eller aortabågar som drar ihop sig rytmiskt och pumpar blod genom kroppen. Vissa daggmaskarter kan ha upp till 8 par.
De fem hjärtnings paren sitter alla i den främre delen av masken, ungefär i segmenten 7 till 11. Tillsammans ringar de runt matsmältningskanalen och hjälper till att pressa blodet framåt i kroppen. De fungerar parallellt och pumpar samtidigt, vilket ger ett effektivt blodflöde trots maskens enkla struktur.
Detta är dramatiskt annorlunda än hos människor, som bara har ett hjärta med fyra rum. Anledningen till maskens många hjärtan är att den har ett ganska primitivt cirkulationssystem och behöver flera mindre pumpar för att hålla blodet i rörelse genom hela kroppen.
Daggmaskens unika anatomi
Daggmasken har en otroligt enkel men effektiv kropp. Den är uppbyggd av många likformade segment, som tillsammans utgör en lång rörformad kropp. Varje segment har sin egen muskulatur och kan röra sig självständigt.
Trots sin enkelhet saknar daggmasken många organ som andra djur har:
- Inga ögon: daggmasken är blind, men har ljuskänsliga celler i huden som kan uppfatta ljus.
- Inga öron: hon hör inte ljud men kan känna vibrationer i marken via hela kroppen.
- Inga lungor: hon andas genom huden, som måste hållas fuktig hela tiden.
- Inga gälar: trots att hon ofta lever i fuktig miljö.
- Ingen riktig hjärna: bara en enkel nervknuta i främre delen.
Det daggmasken DOCK har är specialiserade strukturer som hjälper henne att leva i jorden. Hennes 5 par hjärtan pumpar blod genom hela kroppen. Hennes kroppsmuskler består av både ringmuskler och längdmuskler, vilket gör att hon kan dra ihop sig och förlänga sig som en gummislang. Varje segment har 8 så kallade hakborst, små styva utskott som hjälper henne att få fäste i jorden och röra sig framåt.
Varför har daggmasken så många hjärtan?
Daggmaskens fem hjärtan är inte hjärtan i den anatomiska bemärkelsen som hos däggdjur. De är specialiserade muskelstrukturer som ingår i kroppens cirkulationssystem. Anledningen till att hon behöver så många är att hennes blodomlopp är enkelt utformat:
- Daggmasken har inga riktiga blodkärl med klaffar.
- Blodet rör sig i en enkel slinga från bakänden till framänden.
- För att hålla cirkulationen flytande behövs flera pumpar utmed kroppen.
- Genom att ha 5 par hjärtan i den främre delen kan masken bygga upp tillräckligt högt tryck för att pressa blodet bakåt och tillbaka.
Det är ett enkelt men funktionellt system som har fungerat utmärkt för daggmaskar i hundratals miljoner år. Daggmaskarnas evolutionära framgång visar att man inte behöver ett komplext hjärta för att vara framgångsrik.
Är de verkligen hjärtan?
Biologer debatterar fortfarande om daggmaskens fem aortabågar tekniskt sett ska kallas för ”hjärtan”. I strikt biologisk mening är ett hjärta ett specifikt organ med kammare och förmak. Daggmaskens aortabågar är snarare specialiserade muskler som drar ihop sig rytmiskt. Men för den vardagliga förståelsen är ”5 hjärtan” en perfekt beskrivning av deras funktion: de pumpar blod genom kroppen, precis som hjärtan gör.
Daggmaskar i Sverige: 15 arter
I Sverige finns 15 olika daggmaskarter, av världens totalt 1 800 till 2 000 arter. Den vanligaste och mest kända i svensk trädgård är stora daggmasken (Lumbricus terrestris), som är den klassiska ”fiskmasken” som blir 10 till 30 centimeter lång.
Andra vanliga svenska arter är:
- Stora daggmasken (Lumbricus terrestris): vår vanligaste och största art. Lever djupt i marken.
- Liten daggmask (Allolobophora caliginosa): ytligt levande, mycket vanlig i trädgårdar.
- Brun daggmask (Aporrectodea caliginosa): lever i de översta jordskikten.
- Skogsdaggmask (Lumbricus rubellus): vanlig i lövförna i skogen.
- Komposterande mask (Eisenia fetida): röd-brunfärgad, perfekt för kompostering.
I Sveriges jord kan det finnas hundratusentals daggmaskar per hektar. En enda kvadratmeter trädgård kan innehålla 50 till 500 daggmaskar, beroende på jordtyp och fukt. De är en av Sveriges viktigaste markorganismer.
Världens största daggmask: 3 meter lång!
Daggmaskar varierar dramatiskt i storlek över hela världen. Den minsta arten är bara 2,5 centimeter lång, medan den största kan bli imponerande 3 meter.
| Art | Storlek | Var lever den |
|---|---|---|
| Australisk gigant (Megascolides australis) | Upp till 3 meter (90 till 300 cm) | Sydöstra Australien |
| Sydafrikansk daggmask (Microchaetus rappi) | Upp till 6,7 meter | Sydafrika (rekord) |
| Stora daggmasken (Lumbricus terrestris) | 10 till 30 cm | Hela Europa, Sverige |
| Andean daggmask | 10 cm | Anderna, 4 500 meters höjd |
| Liten daggmask | 2,5 cm | Världen, mest tropiska zoner |
Den australiska giganten är dock mycket ovanlig och hotad. Den lever djupt i jorden och man hör ofta dem suga och pumpa när de rör sig. Andean daggmasken är intressant eftersom den lever på över 4 500 meters höjd, i extremt syrefattig miljö där få andra ringmaskar klarar sig.
Daggmaskens sexliv: hermafrodit men ändå parar sig
Daggmasken är hermafrodit, vilket betyder att varje individ är både hane och hona samtidigt. Trots det kan hon inte befrukta sig själv. För att fortplanta sig behöver två daggmaskar para sig med varandra och utbyta sperma.
Parningen är ett av djurvärldens längsta sexuella möten:
- Två daggmaskar möts på markytan, oftast under en regnig natt.
- De lägger sig bredvid varandra med huvudena i motsatta riktningar.
- De fäster ihop med slem och utbyter sperma.
- Parningen kan ta 3 till 4 timmar (extremt långt för djur av deras storlek).
- Efter parningen separerar de och varje mask bär nu sperma från sin partner.
- En speciell ringformad körtel (”klitellum”) producerar en kokong med ägg.
- Kokongen glider över maskens kropp och samlar upp äggen och spermin.
- Kokongen läggs i jorden, och inom 24 timmar kläcks unga maskar.
Varje kokong innehåller flera ägg och en daggmask kan producera flera kokonger per säsong. Den ringformade förtjockningen som syns på vuxna daggmaskar är klitellum, och förekomsten av denna är ett tecken på att masken är könsmogen.
Myten att daggmasken blir två om du skär den
En klassisk skolgårdsmyten är att om man skär en daggmask itu blir den till två maskar. Det är FEL. I verkligheten dör masken nästan alltid om hon skärs på mitten.
Anledningen är daggmaskens inre anatomi:
- Främre delen: innehåller en nervknuta (det närmaste hon kommer en hjärna), de 5 paren hjärtan och alla könsorgan. Denna del kan i vissa fall överleva och regenerera en ny bakdel.
- Bakre delen: innehåller bara tarm och saknar alla vitala organ. Denna del kan INTE överleva och dör inom kort.
Det daggmaskar däremot kan göra är att regenerera förlorade kroppssegment. Om en fågel biter av ett par segment från bakänden kan masken växa tillbaka dem under några veckor. Förmågan är dock begränsad, och om för många segment går förlorade dör hon.
Det är plattmaskar som har den fantastiska förmågan att bli till flera individer från en. Plattmaskar kan skäras på vilket sätt som helst och varje bit blir en ny mask, men daggmaskar saknar denna förmåga.
Daggmasken: jordens viktigaste arbetare
Daggmaskar är ovärderliga för jordens fertilitet. Charles Darwin tillbringade flera år med att studera daggmaskar och kallade dem ”naturens plogar”. Han räknade ut att daggmaskar kan vända hela jordens översta jordlager på cirka 20 år.
Vad gör daggmaskar för jorden?
- Luftar marken: deras gångar låter luft och vatten tränga ned i jorden.
- Förbättrar jordstrukturen: genom att blanda lager bryts hård jord upp.
- Återvinner organiskt material: maskar äter döda växtdelar och förvandlar dem till näringsrik humus.
- Producerar gödsel: deras exkrementer är fantastiskt näringsrika.
- Sprider mikroorganismer: nyttiga bakterier och svampar sprids genom deras gångar.
Daggmaskens exkrementer (kallade ”wormcasts”) är så näringsrika att de är 5 gånger rikare på nitratkväve, 2,5 gånger rikare på magnesium, 7 gånger rikare på fosfor och 11 gånger rikare på kalium än vanlig jord. Det är därför maskodling används kommersiellt för att tillverka biogödsel.
Visste du detta?
Daggmaskar kan inte överleva uttorkning eftersom de andas genom huden. När man ser daggmaskar krypa upp ur jorden efter regn är det INTE för att de inte kan andas i den våta jorden (en vanlig myt). Det är troligen för att de kan röra sig snabbare på fuktig markyta och söka partner eller flytta till nya områden. När jorden är mätt med vatten kan de också ha lättare att lämna mossiga marker som har låg syrehalt. De flyttar alltså strategiskt, inte i panik.
Vanliga frågor om daggmaskens hjärtan
- Hur många hjärtan har en daggmask?
- En daggmask har normalt 5 par hjärtan, eller mer korrekt 5 par aortabågar som fungerar som hjärtan. Vissa arter kan ha upp till 8 par.
- Är daggmaskens hjärtan riktiga hjärtan?
- Tekniskt sett är de specialiserade aortabågar och muskler, inte hjärtan med kammare och förmak. Men funktionellt pumpar de blod precis som hjärtan, så benämningen ”5 hjärtan” är en bra förenkling.
- Andas daggmasken?
- Ja, men inte med lungor. Daggmasken andas genom huden, som måste hållas fuktig hela tiden. Det är därför hon dör om hon torkar ut.
- Har daggmasken ögon?
- Nej, daggmasken har inga ögon. Hon har dock ljuskänsliga celler i huden som låter henne uppfatta ljus.
- Blir daggmasken två om man skär den itu?
- Nej, det är en myt. Daggmaskens vitala organ (hjärtan, könsorgan, nervknuta) sitter alla i den främre delen. Bakkroppen dör utan dessa organ.
- Hur lever en daggmask?
- En daggmask lever 4 till 8 år i naturen om hon inte blir uppäten av fåglar eller rovdjur. Det är en imponerande livslängd för ett så enkelt djur.
- Hur stora kan daggmaskar bli?
- Svenska daggmaskar blir 10 till 30 centimeter. Den australiska giganten kan bli 3 meter lång, och den sydafrikanska har uppmätts till 6,7 meter.
- Hur många arter daggmaskar finns det?
- Det finns 1 800 till 2 000 arter i världen, varav 15 lever i Sverige.
- Är daggmaskar bra för jorden?
- Ja, daggmaskar är ovärderliga. De luftar jorden, producerar näringsrika exkrementer och vänder hela jordens översta lager på cirka 20 år.
- Är daggmasken han eller hona?
- Båda. Daggmasken är hermafrodit och är både hane och hona samtidigt. Men hon behöver ändå en partner för att para sig.
- Hur många segment har en daggmask?
- En vanlig daggmask har 120 till 150 segment. Varje segment är liknande och har sin egen muskulatur.
- Varför kryper daggmaskar upp efter regn?
- Troligen för att de kan röra sig snabbare på fuktig markyta och söka partner. Det är en myt att de gör det för att inte drunkna i jorden.
