Hur många ben har en krabba?

Krabbor är fascinerande havsdjur som ofta missförstås. Många tror att de är insekter eller spindeldjur, men de tillhör faktiskt klassen kräftdjur. I den här guiden får du svar på allt om krabbans ben, anatomi och unika egenskaper. För jämförelse med andra leddjur, se våra artiklar om hur många ben en spindel har, om myror och om flugans livslängd.

Hur många ben har en krabba?

En krabba har 10 ben totalt, fördelade på 5 par. Av dessa är de fyra bakre paren tydliga gångben som krabban använder för att förflytta sig, och det första paret består av kraftiga gripklor som kallas chelipeds eller kloben. Klorna används både för att fånga föda, försvara sig mot rovdjur och för att kommunicera med andra krabbor.

Det grekiska ordet ”Decapoda”, som är namnet på ordningen som alla krabbor tillhör, betyder bokstavligen ”tio fötter”. Detta gäller hela gruppen tiofotade kräftdjur, vilket inkluderar krabbor, humrar, kräftor, räkor och eremitkräftor. Alla har samma grundläggande kroppsplan med fem benpar på mellankroppen.

Krabbans benstruktur: 8 gångben och 2 gripklor

När forskare beskriver krabbans anatomi delar de upp benen i två kategorier. De fyra bakre paren kallas pereiopoder eller gångben, och de är specialiserade för att gå, klättra och i vissa fall simma. Det främsta paret är gripklorna, eller pedipalperna, som har modifierats till kraftiga saxar.

Hos vissa krabbor är de två klorna ungefär lika stora och fungerar som verktyg för att krossa eller skära föda. Hos andra arter, som spelkrabbor, är den ena klon dramatiskt större än den andra och används främst som signalorgan vid uppvaktning. Hos krabbtaska, som är vanlig längs svenska kusten, är klorna oftast olika stora, den större är en ”krossklo” och den mindre en ”skärklo”, anpassade för olika typer av byten.

Tekniskt sett finns det fler benliknande strukturer på krabbans kropp. På bakkroppen sitter små bihang som kan användas som simben hos vissa arter och som parningsorgan hos hanar. Dessutom är de tre främsta benparen på huvudet faktiskt modifierade till så kallade käkfötter (maxillipeder) som hjälper till med matintaget. Med dessa medräknade kan en krabba ha upp till 16 benliknande extremiteter, men i vardagligt tal räknar man bara de fem stora benparen på mellankroppen.

Decapoda, vad betyder tiofotade kräftdjur?

Krabbor tillhör en av evolutionens framgångssagor. Ordningen Decapoda (tiofotade kräftdjur) är en av de mest artrika grupperna bland kräftdjuren och inkluderar några av havets mest framträdande invånare. Förutom krabbor ingår humrar, kräftor, räkor och eremitkräftor i denna grupp.

Alla tiofotade kräftdjur har samma grundläggande kroppsplan: huvud, mellankropp och bakkropp, med fem par stora ben på mellankroppen. Det är detta gemensamma drag som gett gruppen sitt namn. Räkor och kräftor använder oftast hela kroppen för att simma, medan krabborna har förkortat bakkroppen så kraftigt att de inte längre kan simma effektivt. Istället har de specialiserat sig på att gå snabbt sidledes på havsbotten.

Riktiga krabbor vs ”falska” krabbor

Här blir det knepigt. Inte alla djur som ser ut som krabbor är riktiga krabbor i vetenskaplig mening. De ”riktiga krabborna” tillhör infraordningen Brachyura och har cirka 7 000 arter fördelade på 98 familjer. De kännetecknas av en mycket kort bakkropp som är tätt invikt under ryggskölden, och fyra par tydliga gångben.

”Falska krabbor” tillhör infraordningen Anomura och inkluderar grupper som eremitkräftor, kungskrabbor, porslinskrabbor och trollkrabbor. Trots att de ser krabbliknande ut har de inte alla anpassningar som de riktiga krabborna. Den vanligaste skillnaden är att deras sista benpar är förkrympt och knappt syns, vilket gör att de visuellt verkar ha endast 3 par gångben istället för 4.

I svenska vatten är två vanliga exempel på falska krabbor långfingrad porslinskrabba (Pisidia longicornis) och röd trollkrabba (Lithodes maja). Världens största kungskrabba kan ha en ryggsköldslängd på 28 cm och ett benspann på 1,8 meter.

Världens största och minsta krabbor

Storleksspannet bland krabbor är enormt och avslöjar evolutionens mångfald:

Den japanska spindelkrabban är världens största leddjur. Med ett benspann på nästan fyra meter och en vikt på 20 kilo är den ett extraordinärt exempel på hur stora kräftdjur kan bli i kallt djuphav. Vid den andra ändan av skalan finns ärtekrabban, som är ungefär hälften så stor som en aspirintablett och lever som parasit inuti musslor.

Krabbor i Sverige

I svenska vatten finns det drygt 30 arter krabbor, varav krabbtaska (Cancer pagurus) är klart vanligast. Den fångas kommersiellt längs västkusten och säljs som matvara. Strandkrabba (Carcinus maenas) är vår vanligaste mindre kustkrabba och finns längs hela kusten från Bohuslän till Skåne.

Under senare år har flera invasiva arter etablerat sig i svenska vatten och bekymrat marinbiologerna. Hit hör vitfingrad brackvattenskrabba (Rhithropanopeus harrisii), blåskrabba (Hemigrapsus sanguineus) och småprickig penselkrabba (Hemigrapsus takanoi). De är alla små krabbor som fortplantar sig snabbt och tränger ut inhemska arter. Kinesisk ullhandskrabba (Eriocheir sinensis) har funnits i Sverige sedan 1932 och är även den klassad som invasiv.

Krabbans regenerationsförmåga

Krabbor har en fascinerande förmåga att återbilda förlorade kroppsdelar. Om en krabba förlorar en klo eller ett ben, vilket är vanligt vid kamper med andra krabbor eller flykt från rovdjur, kan den växa tillbaka en ny vid nästa skalömsning. Processen kallas autotomi när krabban själv släpper en lem, och regeneration när en ny lem växer ut.

Det finns dock gränser. Krabbor kan inte regenerera sina ögon. Om en krabba förlorar ett öga är det förlorat permanent. Ögonen sitter på rörliga stjälkar som ger krabban ett extremt brett synfält, men eftersom de är komplexa fasettögon kan kroppen inte återskapa dem.

Antennerna och ben kan däremot regenerera fullt ut. Krabbor har två par antenner, ett kort par och ett långt par, som används för att känna av vibrationer i vattnet och samla kemisk information. Antennerna fungerar som krabbans näsa och tunga, och utan dem skulle den ha svårt att hitta föda och navigera.

Krabbans ögon och sinnen

Krabbans sinnesorgan är specialiserade för livet under vatten. De viktigaste är:

• Ögon på stjälkar: fasettögon som kan vridas i alla riktningar för 360-graders synfält. Många djuphavskrabbor har också ljuskänsliga celler som ser i mörker.
• Två antennpar: ett par korta (första antennerna) som upptäcker kemiska ämnen i vattnet, och ett par långa (andra antennerna) för taktil information och vibrationer.
• Statocyst: ett organ vid antennbasen som fungerar som krabbans ”balansorgan”, på samma sätt som innerörat hos människor.
• Borst på benen: känner av vibrationer och vattenströmmar på lång distans.

Trots dessa avancerade sinnen kommunicerar krabbor framför allt visuellt. Vissa arter trummar med sina klor mot stenar för att skrämma rivaler eller imponera på honor under parningstid. Andra arter använder olika klocrosser för att signalera revir och status.

Vad äter en krabba?

Krabbor är allätare och har en av djurvärldens mest varierade dieter. De flesta arter äter en blandning av alger, blötdjur, maskar, mindre kräftdjur, svampar, bakterier och detritus (förmultnat organiskt material). Denna varierade kost gör att de växer snabbt och har hög överlevnadsfaktor.

Krabbor spelar en viktig ekologisk roll som ”havets städare”. De äter dött material från havsbotten och bidrar till att näringsämnen återförs till ekosystemet. Krabbtaska, vår vanligaste svenska art, kan både äta kadaver och krossa levande musslor och snäckor med sina kraftiga klor. Det är en av få krabbor som har en specialiserad krossklo med tjock kalciumkitin.

Krabbornas evolutionära framgång

Krabbor är extremt gamla djur. Fossila lämningar visar att krabblikande kräftdjur har funnits sedan jurassic-perioden för över 200 miljoner år sedan. Deras evolutionära framgång beror på flera anpassningar: den hårda exoskelett som skyddar mot rovdjur, den breda dieten som låter dem leva i nästan alla marina miljöer, och den korta bakkroppen som ger dem en kompakt kroppsbyggnad.

Krabbor lever idag i alla hav på jorden, från Antarktis is till tropiska korallrev och från grunda kusvatten till djuphavsskorstenar runt undervattensvulkaner. Det finns även krabbor som har anpassat sig till sötvatten och till och med till ett liv på land, kokoskrabba (Birgus latro) klättrar i palmer och är världens största landlevande leddjur. Den kan väga upp till 4 kilo och har klor starka nog att knäcka kokosnötter.

Vanliga frågor om krabbans ben och anatomi

Hur många ben har en krabba?

En krabba har 10 ben totalt, 4 par gångben plus 1 par gripklor. Det främsta benparet har modifierats till kraftiga klor som krabban använder för att hantera föda och försvara sig.

Vad betyder Decapoda?

Decapoda är det grekiska namnet på ordningen som krabbor tillhör. Det betyder ”tio fötter” (deka = tio, poda = fötter) och syftar på de fem benparen som krabbor och andra tiofotade kräftdjur har.

Varför går krabbor sidledes?

Krabbornas benleder är konstruerade så att rörelsen åt sidan blir effektivare än rörelse framåt eller bakåt. Vissa familjer som Raninidae rör sig dock även framåt eller bakåt.

Kan en krabba växa tillbaka ett förlorat ben?

Ja, krabbor kan regenerera förlorade ben och klor vid nästa skalömsning. De kan dock inte regenerera ögon, de är förlorade permanent om de skadas.

Är en krabba en insekt?

Nej, krabbor är kräftdjur (Crustacea), inte insekter (Insecta). Insekter har 6 ben och en tredelad kropp, medan krabbor har 10 ben och en tvådelad kropp (huvud och bakkropp).

Hur många krabbor finns det?

Det finns cirka 7 000 arter ”riktiga krabbor” (Brachyura) globalt fördelade på 98 familjer. Räknar man in falska krabbor som eremitkräftor och kungskrabbor blir antalet ännu högre.

Vilken är världens största krabba?

Världens största krabba är japansk spindelkrabba (Macrocheira kaempferi). Den kan nå ett benspann på upp till 3,7 meter och väger cirka 20 kg.

Vilken är världens minsta krabba?

Världens minsta krabba är ärtekrabba (Pinnotheres pisum), som mäter omkring 0,68 cm och lever parasitiskt inuti musslor.

Hur många krabbor finns det i Sverige?

I svenska vatten finns drygt 30 arter krabbor. Den vanligaste är krabbtaska (Cancer pagurus), som äts kommersiellt längs västkusten.

Varför har trollkrabban bara 6 ben?

Trollkrabban tillhör inte de riktiga krabborna utan är närmare släkt med eremitkräftor. Dess sista benpar är förkrympt och nästan helt gömt under bakkroppen, vilket gör att den ser ut att ha bara 6 ben totalt.

Är krabbor farliga för människor?

De flesta krabbor är blyga och föredrar att fly från fara. Stora arter som kokoskrabba har dock klor som är starka nog att knäcka en finger. Svenska arter biter inte människor på något allvarligt sätt.

Hur länge lever en krabba?

Vanliga krabbor lever 8–13 år i naturen. Japansk spindelkrabba kan dock leva i upp till 100 år, vilket gör den till en av de äldsta leddjuren.