Hur många ögon har ett bi?

Honungsbi (Apis mellifera) är ett av världens viktigaste insekter och spelar en avgörande roll för pollinering av växter, både odlade grödor och vilda blommor. Trots sin lilla storlek har biet en imponerande sinnesapparat. I den här guiden får du veta hur biets fem ögon fungerar, vad skillnaden är mellan drönare, drottning och arbetsbi, och hur biet använder sin syn för att orientera sig. För jämförelse med andra insekter, se våra artiklar om myran, om flugan och om spindeln.

Hur många ögon har ett bi?

Ett honungsbi har totalt 5 ögon, vilket förvånar de flesta som hör det första gången. Av dessa är 2 stora och välutvecklade fasettögon (komplexögon) placerade på huvudets sidor, medan 3 små enkla ögon kallade ocelli (eller punktögon) bildar en triangel i pannan. Båda typerna av ögon har specifika funktioner och kompletterar varandra.

De stora fasettögonen står för bildsyn och rörelsedetektion, medan de tre ocellerna fungerar som ljusmätare och hjälper biet att hålla balansen vid flygning. Tillsammans ger de fem ögonen biet ett anmärkningsvärt brett synfält och en avancerad förmåga att navigera, hitta blommor och kommunicera med andra bin i kupan.

Två stora fasettögon på huvudets sidor

De två fasettögonen är biets huvudsakliga synorgan och ger djuret ett brett synfält. Varje fasettöga består av tusentals hexagonala linser, så kallade fasetter eller ommatidier. Hos ett arbetsbi finns det cirka 6 900 fasetter per öga, vilket gör att biet ser världen som ett ”pixelmosaik” där varje fasett bidrar med en enskild bildpunkt.

Fasettögonen är specialiserade för rörelsedetektion. Bin är extremt bra på att upptäcka snabba rörelser, något som hjälper dem att flyga säkert mellan blommor och undvika rovdjur som fåglar och spindlar. De ser dock inte enskilda detaljer lika skarpt som människan; istället förlitar de sig på rörelse och färgmönster för att tolka sin omgivning.

Bin ser ett annat färgspektrum än människor. De kan inte se rött ljus alls, men har förmågan att se ultraviolett (UV) ljus som vi är blinda för. Många blommor har UV-mönster som är osynliga för människan men som lyser tydligt för bin och hjälper dem att hitta nektar. Detta kallas ”blomguider” och fungerar som landningsbanor för pollinerande insekter.

Tre ocelli, biets osynliga ljusmätare

Mellan de stora fasettögonen, högst upp i pannan, sitter biets tre ocelli i ett triangelmönster. Dessa små punktögon är ofta osynliga vid en första anblick men spelar en kritisk roll för biets flygförmåga. Varje ocellus består av en enda lins som är fästad direkt mot ljuskänsliga celler.

De tre ocellerna kan inte ge biet detaljerade bilder, men de är extremt snabba att registrera förändringar i ljusintensitet och solens position. När biet flyger använder det ocellerna för att hålla balansen, korrigera flygriktning och navigera efter solen. I praktiken fungerar de som en biologisk ”konstgjord horisont”, samma princip som flygplan använder för att hålla rakt flyg.

Forskning visar att bin som har sina ocelli täckta blir markant sämre på att flyga rakt och hitta tillbaka till kupan. Det är ett av de tydligaste bevisen på att ocellerna är funktionellt viktiga, inte bara dekorativa.

Skillnaden mellan arbetsbi, drönare och drottning

De tre olika typerna av honungsbin i en kupa har olika anatomi som speglar deras roller i samhället. Skillnaderna är tydliga inte minst när det gäller ögon och antenner:

Drottningen är även påtagligt större än arbetsbi och drönarna, vilket hjälper biodlare och arbetsbi att snabbt identifiera henne i samhället. Hon producerar feromoner som håller samhället stabilt och signalerar sin närvaro till de tusentals arbetsbi.

Hur ser ett bi världen?

Biets visuella värld skiljer sig dramatiskt från människans. Här är de viktigaste skillnaderna:

• UV-syn: bin ser ultraviolett ljus som är osynligt för människor. Många vita blommor har starka UV-mönster.
• Ingen rödperception: bin är helt rödblinda. Röda blommor uppfattas som svarta eller mörkgröna.
• Stark blå- och grönkänslighet: biets ögon är optimerade för att upptäcka pollinatorvänliga färger.
• Polariserat ljus: bin kan se hur ljus är polariserat, vilket hjälper dem att navigera efter solen även på molniga dagar.
• Snabbt synseende: bin uppfattar rörelser ungefär 5 gånger snabbare än människor (deras ”frame rate” är högre).

Den höga rörelseupplösningen är anledningen till att bin kan flyga och landa exakt på blommor som blåser i vinden. För dem ser flammande blad ut som långsamma rörelser, medan vi människor uppfattar det som snabbt och blurry.

Honungsbi i Sverige

Honungsbi har funnits i Skandinavien under tusentals år. Det nordiska biet (Apis mellifera mellifera) är en underart som anpassats efter det kalla klimatet och kom till Skandinavien för cirka 10 000 år sedan, i samband med att inlandsisen drog sig tillbaka. Det är nästan svart till färgen och anses vara genetiskt välanpassat efter våra långa vintrar.

Det nordiska biet har gått kraftigt tillbaka under det senaste seklet på grund av introduktion av italienska bin (Apis mellifera ligustica) och andra underarter. Avelsarbete pågår för att rädda det nordiska biet, eftersom det har egenskaper som tidigare ansetts som värdefulla för svensk biodling.

Honungsbi domesticerades först i Mellanöstern för cirka 9 000 år sedan. Säkra arkeologiska bevis på domesticering finns från det egyptiska riket, pyramidernas tid. Människor har samlat in vild honung sedan långt tidigare, och chimpanser plockar fortfarande vild honung som en del av sin diet.

Andra sinnen, antenner och tunga

Förutom de fem ögonen har biet två mycket utvecklade antenner som spelar en kritisk roll i deras vardag. Antennerna sitter på huvudet och är försedda med tusentals känselceller som registrerar både dofter och beröring. Bin använder antennerna för att kommunicera med varandra, känna av blommors lukt, och navigera i den mörka kupan.

Biets tunga är också ovanligt välutvecklad. Den är lång och böjlig, och kan suga upp nektar djupt inne i blommor som andra insekter inte når. Tungans yta har specialiserade smakreceptorer som låter biet bedöma nektarens sockerhalt och kvalitet, biet kan helt enkelt smaka om en blomma är värd besöket.

Det kraftiga käkpartiet används för att hantera byggmaterial till kupan, släpa bivax, lyfta avlidna kamrater ur kupan och försvara samhället mot inkräktare som getingar.

Hur många ben och vingar har ett bi?

Som alla insekter har biet 6 ben, tre par fästade på mellankroppen. Bina har dock specialiserade strukturer på sina ben som gör dem unika bland insekter. De bakre benen har ”pollenkorgar” (corbicula), en utvidgad yta omgiven av styva hår där biet kan packa ihop pollen för transport tillbaka till kupan.

Bina har också 2 par vingar (totalt 4 vingar), fästade på mellankroppen. Vingarna är kopplade med små krokar (hamuli) så att de fungerar som ett enda större vingpar under flygning. Vingslagen sker med en hastighet av cirka 230 slag per sekund hos arbetsbi, vilket ger det karaktäristiska surrljudet.

Vanliga frågor om biets ögon

Hur många ögon har ett bi?

Ett honungsbi har 5 ögon totalt: 2 stora fasettögon på sidan av huvudet och 3 mindre punktögon (ocelli) som bildar en triangel i pannan.

Vad är skillnaden mellan fasettögon och ocelli?

Fasettögon är stora komplexögon uppbyggda av tusentals hexagonala linser som ger biet bildsyn och färgseende. Ocelli är enkla punktögon som registrerar ljusintensitet och hjälper biet att hålla balansen vid flygning.

Kan bin se färger?

Ja, bin ser färger men annorlunda än människor. De ser blå, grön och ultraviolett (UV) ljus mycket bra, men är helt rödblinda. UV-mönster på blommor är osynliga för oss men lyser starkt för bin.

Hur många linser har ett bis fasettöga?

Ett arbetsbi har cirka 6 900 hexagonala linser (ommatidier) per fasettöga. Drönarna har ännu fler, upp till 8 600, eftersom deras ögon är mycket större.

Varför har drönare så stora ögon?

Drönarna är hanarna och deras enda funktion är att para sig med en jungfrudrottning i luften. De stora ögonen behövs för att hitta drottningen under den snabba parningsdansen högt i luften.

Hur många ben har ett bi?

Bi är insekter och har därför 6 ben, tre par fästade på mellankroppen. De bakre benen har specialiserade ”pollenkorgar” där biet samlar pollen för transport.

Hur många vingar har ett bi?

Bi har 2 par vingar, totalt 4 vingar. De är kopplade med små krokar så att de fungerar som ett enda större vingpar under flygning. Vingslagen sker med cirka 230 slag per sekund.

Hur skiljer man arbetsbi, drönare och drottning?

Drottningen är störst med en lång spetsig bakkropp. Drönarna är klumpiga med stora ögon som möts i pannan och raka antenner. Arbetsbi är minst med åtskilda fasettögon och brutna antenner.

Hur länge har bi funnits?

Honungsbi har funnits i sin nuvarande form i cirka 30 miljoner år. De äldsta fossila bina är cirka 100 miljoner år gamla och var samtida med dinosaurierna.

När domesticerades biet?

Honungsbi domesticerades i Mellanöstern för cirka 9 000 år sedan. Säkra arkeologiska bevis på biodling finns från det egyptiska riket under pyramidbyggandets tid.

Vad är det nordiska biet?

Det nordiska biet (Apis mellifera mellifera) är en underart av honungsbi som anpassats efter det skandinaviska klimatet. Det är nästan svart till färgen och kom till Skandinavien för cirka 10 000 år sedan.

Kan bin se i mörker?

Bin är dåligt anpassade för mörker. De har inga specialanpassningar för nattseende och stannar i kupan när solen går ner. Vissa underarter av bi i tropiska områden kan dock flyga i skymningen och gryningen.