Visa kategori
Vald art
🐜 Myra
Myror är insekter med sex ben och fem ögon (två fasettögon plus tre punktögon hos drottningar och hanar). Arbetare lever 1–3 år medan drottningar kan bli upp till 20 år.
Jämförelsetabell
Klicka på en rad för att se mer info om arten ovanför. Värdena är typiska för respektive grupp — variationer förekommer.
| Art | Ben | Ögon | Livslängd | Klass |
|---|
Källor: Naturhistoriska riksmuseet, Antkeepers, Vildriket, Djurskydd.org. Livslängder är typiska medelvärden för arbetare/normala individer — drottningar och vissa arter kan leva betydligt längre.
Skorpioner är bland evolutionens äldsta vinnare. De har funnits på jorden i över 400 miljoner år, längre än dinosaurierna, träden och nästan alla andra moderna djurgrupper. I den här guiden får du veta exakt hur många ben en skorpion har, hur deras kropp är uppbyggd, varför de inte finns naturligt i Sverige och vad våra mindre kusiner klokryparna är. För jämförelse med andra spindeldjur och insekter, se artiklarna om spindelns 8 ben, om myran och om flugan.
Hur många ben har en skorpion?
En skorpion har 8 ben, fyra par gångben fästade på framkroppen (cephalothorax). Detta är samma antal som en spindel har, eftersom båda djuren tillhör klassen spindeldjur (Arachnida). Det är ett av spindeldjurens kännetecken: alla har 4 par gångben, totalt 8.
Förutom de 8 gångbenen har skorpionen 2 stora gripklor som sitter längst fram. Dessa kallas vetenskapligt för pedipalper och är inte ben i strikt mening, de är ombildade mundelar som har utvecklats till kraftiga saxar. När man räknar både gångben och klor får en skorpion 10 extremiteter totalt, men i traditionell biologisk klassning räknar man bara de 8 gångbenen.
Skorpionens 8 gångben och 2 gripklor
Skorpionens fyra par gångben är fästade på framkroppen som kallas prosoma eller cephalothorax. Benen är konstruerade för att djuret ska kunna förflytta sig snabbt över stenig och sandig mark, vilket är typiska miljöer för skorpioner. Alla fyra benpar är ungefär lika långa och används parallellt för att gå.
De två gripklorna (pedipalperna) är mycket större och kraftigare än gångbenen. De sitter längst fram på framkroppen och används både för att fånga byten, försvara sig mot rovdjur och kommunicera med andra skorpioner under uppvaktning. Skorpioner använder klorna som primärt vapen, de griper tag i sina byten och krossar dem mellan klorna. Bara om bytet är för stort eller envist använder skorpionen sin gifttagg.
Det är värt att notera att pedipalperna är vetenskapligt klassificerade som mundelar, inte ben. Hos spindlar är pedipalperna mindre och används främst för känsel och parning, medan de hos skorpioner har utvecklats till imponerande gripverktyg. Detta är en av de tydligaste skillnaderna mellan skorpioner och spindlar.
Skorpionen är ett spindeldjur
Skorpioner tillhör klassen Arachnida, samma klass som spindlar, kvalster, klokrypare och fästingar. De är inte insekter (som har 6 ben), inte kräftdjur (som har 10 ben), utan rena spindeldjur med åtta gångben.
Gemensamma kännetecken för spindeldjur:
- 8 gångben: alltid 4 par
- Tvådelad kropp: framkropp och bakkropp
- Inga antenner: skiljer dem från insekter och kräftdjur
- Inga fasettögon: endast 2–12 enkla punktögon
- Pedipalper: modifierade mundelar som är olika hos olika grupper
Det totalt finns över 85 000 kända arter spindeldjur i världen, fördelade på 12 ordningar. De fyra största grupperna är spindlar, skorpioner, kvalster och klokrypare. Skorpioner är därför ”nära kusiner” till alla spindlar du ser i Sverige.
Skorpionens kropp, framkropp och bakkropp
Skorpionens kropp är tydligt uppdelad i två huvuddelar: framkropp (prosoma, även kallad cephalothorax) och bakkropp (opisthosoma). Bakkroppen är i sin tur delad i två sektioner, främre och bakre, vilket ger skorpionen sin karaktäristiska form.
| Kroppsdel | Innehåll | Funktion |
|---|---|---|
| Prosoma (framkropp) | Ögon, mundelar, 8 ben, 2 klor | Rörelse, syn, fångst av byten |
| Mesosoma (främre bakkropp) | Lungsäckar, könsorgan, kammar | Andning, fortplantning |
| Metasoma (bakre bakkropp/svans) | Gifttagg, giftkörtlar | Försvar, byteshantering |
Det är metasoma, den smala, segmenterade ”svansen”, som ger skorpionen dess ikoniska utseende. I spetsen sitter gifttaggen som är ihålig och kopplad till två giftkörtlar. När skorpionen sticker injicerar den gift direkt i bytet eller hotet.
Strax bakom det fjärde benparet, på undersidan av mesosoma, sitter två kamformiga bihang som kallas pectines. Dessa är unika för skorpioner och tjänstgör som extremt känsliga vibrations- och kemiska sensorer. De används främst vid parning för att hitta lämpliga underlag att avsätta spermiekapseln på.
Gifttaggen och dess användning
Alla skorpioner är giftiga, men ofta används gifttaggen mindre än man tror. Skorpioner är rovdjur som föredrar att fånga sina byten med klorna och krossa dem direkt, det är energieffektivare än att producera och spendera gift. Gifttaggen används främst i tre situationer:
- Stora byten: när skorpionen jagar något som är för stort eller starkt för klorna ensamma
- Försvar: när skorpionen själv blir attackerad av rovdjur
- Bytets motstånd: om ett byte vägrar dö i klorna
Av världens 1 750 levande arter har endast cirka 30 ett gift som är farligt för människor. Den dödligaste är den indiska röda skorpionen (Hottentotta tamulus) som varje år dödar omkring 70 personer i Indien. I Mexiko orsakar arter av släktet Centruroides årligen tusentals stick. De allra flesta skorpionarter är dock relativt ofarliga, ett stick gör ungefär lika ont som ett bigetingstick.
Skorpioner lyser i UV-ljus!
En av skorpionens mest fascinerande egenskaper är att deras exoskelett lyser starkt blågrön i ultraviolett ljus. Det är en mekanism vars syfte fortfarande är oklart för forskare. Vissa teorier säger att fluorescensen hjälper skorpionen att upptäcka månens och stjärnornas ljus, vilket är viktigt eftersom skorpioner är nattaktiva. Andra teorier säger att fluorescensen fungerar som en ”solskydd” eller hjälper till att hitta andra skorpioner. Egenskapen används idag av forskare och biologer som söker skorpioner i fält med UV-lampor.
Var lever skorpioner?
Skorpioner förekommer i tropiska, subtropiska och varma tempererade områden över hela världen, från sydväst-USA och Mexiko, genom Sahara, Mellanöstern, Indien, Sydostasien och norra Australien. De saknas helt på Antarktis och på Nya Zeeland.
I Europa finns skorpioner i Spanien, Italien, södra Frankrike, Grekland, Turkiet och längs hela Medelhavskusten. Den nordligaste vilda skorpionarten är gulfingerad skorpion (Euscorpius italicus) som finns ända upp i sydliga Tyskland och Österrike, vid breddgraden 49° norr.
Skorpioner trivs bäst i temperaturer mellan 20 och 37 °C, men de är otroligt anpassningsbara och kan överleva temperaturer från 14 till 45 °C. De kan också gå utan föda i månader om så krävs, vissa arter har dokumenterat överlevt över ett år utan mat. Deras låga ämnesomsättning är en av deras hemligheter för evolutionär framgång.
Finns det skorpioner i Sverige?
Nej, det finns inga vilda skorpioner i Sverige. Vårt klimat är för kallt och fuktigt för att skorpioner ska kunna etablera sig naturligt. Men vi har en mycket lik kusin, klokryparen (Pseudoscorpiones), som tillhör samma klass spindeldjur som skorpionen.
Klokrypare ser ut som miniatyrskorpioner utan svans. De har två långa gripklor (pedipalper) som är försedda med giftkörtlar, en tvådelad kropp och 8 gångben, exakt samma kroppsplan som en skorpion, fast i miniatyr. Klokrypare blir bara 1–10 mm långa (svenska arter är mindre än 5 mm) och är helt ofarliga för människor.
Svenska klokrypare hittas under bark, i fågelnästen, i biblioteksdamm och i komposthögar. De är specialiserade rovdjur av små leddjur som dammkvalster och bokmöss. En berömd svensk klokrypare är bokklokryparen (Chelifer cancroides) som ibland hittas mellan bokpärmar.
Skorpionens livscykel och fortplantning
Skorpioner har en av djurvärldens mest unika fortplantningsmetoder. Alla skorpionarter är vivipara, vilket betyder att äggen utvecklas inuti honans kropp och hon föder levande ungar. Detta är extremt ovanligt bland leddjur och är en mer ”däggdjursaktig” reproduktion än de flesta andra spindeldjur.
Hos en handfull arter förekommer även partenogenesi, fortplantning utan befruktning. I dessa fall kan honan producera ungar från obefruktade ägg, vilket gör att en enskild hona kan grunda en hel population.
Honan bär de unga skorpionerna på ryggen efter födseln. Hon skyddar dem i upp till 2–3 veckor tills de har genomgått sin första skalömsning och är tillräckligt starka för att klara sig själva. Detta moderskap är ovanligt utvecklat för leddjur och kan jämföras med fågelmödrarnas omsorg om sina ungar.
Skorpionens jaktteknik
De flesta skorpioner är ambush-rovdjur, de gömmer sig under stenar, i sprickor eller i bohålor och väntar på att lämpliga byten ska komma tillräckligt nära. Trots att de har 6–8 ögon ser de mycket dåligt. Istället förlitar de sig på vibrationer i marken, doftspår och kanske till och med elektriska signaler för att upptäcka byten.
När bytet är inom räckhåll attackerar skorpionen blixtsnabbt med sina klor. Klorna är otroligt snabba och har en stark gripreflex. Om bytet är litet och svagt räcker det med att krossa det mellan klorna. Om bytet kämpar emot eller är större använder skorpionen sin gifttagg för att bedöva eller döda det.
Skorpionens huvudsakliga föda är insekter, andra spindeldjur och småkryp. Större arter äter även mindre kräldjur som ödlor och små möss. De extremaste exemplen är jättekejsarskorpionen (Pandinus imperator) som kan döda möss, småfåglar och små ormar.
Visste du detta?
Skorpioner är bland de äldsta levande landdjuren på jorden. Fossila skorpioner från Skottland och Kanada är 430 miljoner år gamla, vilket innebär att skorpioner är äldre än dinosaurierna (235 miljoner år), äldre än träden (385 miljoner år), och äldre än de flesta nu levande djurgrupperna. De första landlevande skorpionerna var små djuphavsdjur som klättrade upp på stränderna och anpassade sig till land. Sedan dess har deras kroppsplan knappt förändrats, dagens skorpioner ser i princip likadana ut som sina förfäder gjorde för 400 miljoner år sedan.
Vanliga frågor om skorpionens ben
- Hur många ben har en skorpion?
- En skorpion har 8 ben, fyra par gångben fästade på framkroppen. Dessutom har den 2 stora gripklor (pedipalper) som tekniskt sett räknas som mundelar. Med klorna räknat har skorpionen 10 extremiteter totalt.
- Är skorpionen en insekt?
- Nej, skorpioner är spindeldjur (Arachnida), samma klass som spindlar och kvalster. Insekter har 6 ben medan skorpioner har 8.
- Är skorpionen släkt med spindlar?
- Ja, skorpioner och spindlar är båda spindeldjur (Arachnida). De har samma grundläggande kroppsplan med 8 ben och tvådelad kropp, men har utvecklats åt olika håll under hundratals miljoner år.
- Hur farligt är ett skorpionstick?
- Av världens cirka 1 750 skorpionarter är endast omkring 30 livshotande för människor. De flesta stick ger smärta jämförbar med ett bigetingstick.
- Finns det skorpioner i Sverige?
- Nej, det finns inga vilda skorpioner i Sverige. Klimatet är för kallt. Vi har dock klokrypare, som ser ut som miniatyrskorpioner utan svans och tillhör samma klass spindeldjur.
- Hur länge har skorpioner funnits?
- Skorpioner har funnits i över 400 miljoner år. De är äldre än dinosaurierna och bland de allra första djuren som koloniserade land.
- Var lever skorpioner?
- Skorpioner lever i tropiska, subtropiska och varma tempererade områden världen över, söder om 49° N. De saknas på Antarktis och Nya Zeeland.
- Vad äter skorpioner?
- Alla skorpioner är rovdjur. De äter främst insekter och andra spindeldjur. Större arter kan döda och äta mindre kräldjur som ödlor och möss.
- Hur många arter skorpioner finns det?
- Det finns cirka 1 750 nu levande arter skorpioner i världen. Från fossila lämningar känner man också till 111 utdöda arter.
- Hur länge lever en skorpion?
- Skorpioner lever 2–6 år i naturen. I fångenskap kan vissa arter leva betydligt längre, upp till 25 år.
- Föder skorpioner levande ungar?
- Ja, alla skorpionarter är vivipara, vilket betyder att de föder levande ungar istället för att lägga ägg utanför kroppen.
- Varför lyser skorpioner i UV-ljus?
- Skorpionens exoskelett innehåller fluorescerande ämnen som lyser blågrön i UV-ljus. Syftet är fortfarande okänt, möjligen för att upptäcka månens ljus, som solskydd eller för att hitta andra skorpioner.