Visa kategori
Vald art
🐜 Myra
Myror är insekter med sex ben och två fasettögon. Drottningar och hanar har dessutom tre punktögon. Hos många bitmyror, till exempel stormyrorna (Formica), har även arbetarna punktögon, men de flesta andra myrarbetare saknar dem. Arbetare lever 1 till 3 år, medan drottningar ofta lever 10 till 20 år och som mest nästan 29 år. Det finns cirka 80 myrarter i Sverige.
Jämförelsetabell
Klicka på en rad för att se mer info om arten ovanför. Värdena är typiska för respektive grupp men variationer förekommer.
| Art | Ben | Ögon | Livslängd | Klass |
|---|
Källor: Naturhistoriska riksmuseet, SLU Artdatabanken, SVA, Sveriges entomologiska förening och universitetens faktablad. Livslängderna gäller arbetare eller vanliga vuxna individer. Drottningar och vissa arter kan leva betydligt längre.
Skorpioner hör till evolutionens äldsta överlevare. De har funnits på jorden i över 400 miljoner år, längre än dinosaurierna, träden och nästan alla andra moderna djurgrupper.
Hur många ben har en skorpion?
En skorpion har 8 ben, fyra par gångben som sitter på framkroppen (cephalothorax). Det är lika många som en spindel har, eftersom båda djuren tillhör klassen spindeldjur (Arachnida). Fyra par gångben är ett kännetecken för alla spindeldjur.
Förutom de 8 gångbenen har skorpionen 2 stora gripklor som sitter längst fram. Klorna kallas pedipalper och räknas strikt sett inte som ben. De är ombildade mundelar som har utvecklats till kraftiga saxar. Räknar du både gångben och klor får skorpionen 10 extremiteter, men i biologisk klassning räknas bara de 8 gångbenen.
Skorpionens 8 gångben och 2 gripklor
Skorpionens fyra par gångben sitter på framkroppen, som kallas prosoma eller cephalothorax. Benen är byggda för att djuret snabbt ska kunna ta sig fram över stenig och sandig mark, där skorpioner ofta lever. Alla fyra benpar är ungefär lika långa och används parallellt för att gå.
De två gripklorna (pedipalperna) är mycket större och kraftigare än gångbenen. De sitter längst fram på framkroppen och används för att fånga byten, försvara sig mot rovdjur och kommunicera med andra skorpioner under uppvaktningen. Klorna är skorpionens främsta vapen: med dem griper den tag i bytet och krossar det. Bara om bytet är för stort eller envist använder skorpionen sin gifttagg.
Spindlar har också pedipalper, men hos dem är de mindre och används främst för känsel och parning. Hos skorpionen har de i stället blivit kraftiga gripverktyg. Den skillnaden hör till de tydligaste mellan skorpioner och spindlar.
Skorpionen som spindeldjur
Skorpioner tillhör klassen Arachnida, samma klass som spindlar, kvalster, klokrypare och fästingar. De är inte insekter (som har 6 ben), inte kräftdjur (som har 10 ben), utan rena spindeldjur med åtta gångben.
Gemensamma kännetecken för spindeldjur
- 8 gångben: benen sitter alltid i 4 par.
- Tvådelad kropp: kroppen består av framkropp och bakkropp.
- Inga antenner: avsaknaden av antenner skiljer dem från insekter och kräftdjur.
- Inga fasettögon: de har endast 2 till 12 enkla punktögon.
- Pedipalper: de ombildade mundelarna ser olika ut hos olika grupper.
Totalt finns det över 85 000 kända arter av spindeldjur i världen, fördelade på 12 ordningar. De fyra största grupperna är spindlar, skorpioner, kvalster och klokrypare, så skorpioner är nära släkt med alla spindlar du ser i Sverige.
Skorpionens framkropp och bakkropp
Skorpionens kropp är tydligt uppdelad i två huvuddelar: framkropp (prosoma, även kallad cephalothorax) och bakkropp (opisthosoma). Bakkroppen är i sin tur delad i en främre och en bakre del, vilket ger skorpionen dess typiska form.
| Kroppsdel | Innehåll och funktion |
|---|---|
| Prosoma (framkropp) | Ögon, mundelar, 8 ben, 2 klor Rörelse, syn, fångst av byten |
| Mesosoma (främre bakkropp) | Lungsäckar, könsorgan, kammar Andning, fortplantning |
| Metasoma (bakre bakkropp/svans) | Gifttagg, giftkörtlar Försvar, byteshantering |
Det är metasoma, den smala och ledade ”svansen”, som ger skorpionen dess välkända utseende. I spetsen sitter gifttaggen, som är ihålig och kopplad till två giftkörtlar. När skorpionen sticker sprutar den in gift direkt i bytet eller angriparen.
Strax bakom det fjärde benparet, på undersidan av mesosoma, sitter två kamformiga bihang som kallas pectines. Kammarna finns bara hos skorpioner och fungerar som mycket känsliga sinnesorgan för vibrationer och kemiska ämnen. Vid parningen används de för att hitta ett lämpligt underlag att lägga spermiekapseln på.
Skorpionens gifttagg
Alla skorpioner är giftiga, men gifttaggen används mer sällan än du kanske tror. Skorpioner föredrar att fånga sina byten med klorna och krossa dem direkt, eftersom det kostar mindre energi än att tillverka och använda gift.
När skorpionen använder gifttaggen
- Stora byten: skorpionen sticker när den jagar något som är för stort eller starkt för klorna ensamma.
- Försvar: skorpionen sticker när den själv blir attackerad av rovdjur.
- Bytets motstånd: giftet används om ett byte vägrar dö i klorna.
Av världens 1 750 levande arter har endast cirka 30 ett gift som är farligt för människor. Den dödligaste är den indiska röda skorpionen (Hottentotta tamulus), som varje år dödar omkring 70 personer i Indien. I Mexiko orsakar arter av släktet Centruroides årligen tusentals stick. De allra flesta skorpionarter är dock relativt ofarliga: ett stick gör ungefär lika ont som ett bigetingstick.
Skorpioner lyser i UV-ljus!
Skorpionens exoskelett lyser starkt blågrönt i ultraviolett ljus, men forskarna vet fortfarande inte varför. En teori är att fluorescensen hjälper de nattaktiva skorpionerna att uppfatta ljuset från månen och stjärnorna. Andra tror att den fungerar som ett slags solskydd eller hjälper skorpionerna att hitta varandra. Biologer som letar efter skorpioner i fält använder i dag UV-lampor just tack vare egenskapen.
Var lever skorpioner?
Skorpioner finns i tropiska, subtropiska och varma tempererade områden över hela världen. Utbredningen sträcker sig från sydvästra USA och Mexiko via Sahara och Mellanöstern till Indien, Sydostasien och norra Australien. De saknas helt på Antarktis och på Nya Zeeland.
I Europa finns skorpioner i Spanien, Italien, södra Frankrike, Grekland, Turkiet och längs hela Medelhavskusten. Den nordligaste vilda skorpionarten är gulfingerad skorpion (Euscorpius italicus), som finns ända upp i södra Tyskland och Österrike vid breddgraden 49° norr.
Skorpioner trivs bäst i temperaturer mellan 20 och 37 °C, men de klarar allt från 14 till 45 °C. De kan också klara sig utan föda i flera månader. Vissa arter har överlevt mer än ett år utan mat. Den låga ämnesomsättningen är en viktig förklaring till att skorpionerna har klarat sig så länge.
Finns det skorpioner i Sverige?
Nej, det finns inga vilda skorpioner i Sverige. Vårt klimat är för kallt och fuktigt för att skorpioner ska kunna etablera sig naturligt. Däremot har vi en nära släkting som liknar skorpionen mycket, klokryparen (Pseudoscorpiones), som också är ett spindeldjur.
Klokrypare ser ut som små skorpioner utan svans. De har två långa gripklor (pedipalper) med giftkörtlar, en tvådelad kropp och 8 gångben, alltså samma kroppsbyggnad som en skorpion i miniatyr. De blir bara 1 till 10 mm långa (svenska arter är mindre än 5 mm) och är helt ofarliga för människor.
Svenska klokrypare hittas under bark, i fågelnästen, i biblioteksdamm och i komposthögar. De är specialiserade rovdjur som jagar små leddjur, till exempel kvalster och boklöss. Mest känd är bokskorpionen (Chelifer cancroides), som ibland hittas bland böcker i bibliotek och hem.
Skorpionens livscykel och fortplantning
Skorpioner har ett av djurvärldens ovanligaste sätt att fortplanta sig. Alla skorpionarter är vivipara, vilket betyder att äggen utvecklas inuti honans kropp och att hon föder levande ungar. Det är mycket ovanligt bland leddjur och påminner mer om däggdjurens fortplantning än om andra spindeldjurs.
Hos en handfull arter förekommer även partenogenes, fortplantning utan befruktning. Honan får då ungar ur obefruktade ägg, så en enda hona kan grunda en hel population.
Honan bär de unga skorpionerna på ryggen efter födseln. Hon skyddar dem i 2 till 3 veckor tills de har genomgått sin första skalömsning och är tillräckligt starka för att klara sig själva. Den omsorgen är ovanlig bland leddjur och kan jämföras med hur fåglar tar hand om sina ungar.
Så jagar skorpionen
De flesta skorpioner jagar från bakhåll. De gömmer sig under stenar, i sprickor eller i bohålor och väntar på att lämpliga byten ska komma tillräckligt nära. Trots att de har 6 till 12 ögon ser de mycket dåligt. I stället förlitar de sig på vibrationer i marken och doftspår, kanske till och med på elektriska signaler, när de letar efter byten.
När bytet kommer inom räckhåll slår skorpionen till blixtsnabbt med klorna, som har en stark gripreflex. Ett litet och svagt byte krossas direkt mellan klorna. Kämpar bytet emot eller är det större använder skorpionen gifttaggen för att bedöva eller döda det.
Skorpionens huvudsakliga föda är insekter, andra spindeldjur och småkryp. Större arter äter även ödlor och små möss. Mest extrem är jättekejsarskorpionen (Pandinus imperator), som kan döda möss, småfåglar och små ormar.
Visste du detta?
De äldsta kända skorpionfossilen hittades i Wisconsin i USA och är omkring 437 miljoner år gamla. Skorpionerna är alltså äldre än dinosaurierna (235 miljoner år), träden (385 miljoner år) och de flesta nu levande djurgrupper. De tidigaste skorpionerna levde vid grunda rev, men forskarna vet ännu inte om de levde i vatten eller på land. Sedan dess har deras kroppsplan knappt förändrats: dagens skorpioner ser i princip likadana ut som sina förfäder gjorde för 400 miljoner år sedan.
Vanliga frågor om skorpionens ben
- Är skorpionen en insekt?
- Nej, skorpioner är spindeldjur (Arachnida), samma klass som spindlar och kvalster. Insekter har 6 ben medan skorpioner har 8.
- Hur farligt är ett skorpionstick?
- Av världens cirka 1 750 skorpionarter är endast omkring 30 livshotande för människor. De flesta stick gör ungefär lika ont som ett bigetingstick.
- Hur länge har skorpioner funnits?
- Skorpioner har funnits i över 400 miljoner år. De är äldre än dinosaurierna och bland de allra första djuren som koloniserade land.
- Vad äter skorpioner?
- Alla skorpioner är rovdjur. De äter främst insekter och andra spindeldjur. Större arter kan döda och äta ödlor och möss.
- Hur många skorpionarter finns det?
- Det finns cirka 1 750 nu levande skorpionarter i världen. Från fossil känner forskarna dessutom till 111 utdöda arter.
- Hur länge lever en skorpion?
- Skorpioner lever 2 till 6 år i naturen. I fångenskap kan vissa arter leva betydligt längre, upp till 25 år.
- Varför lyser skorpioner i UV-ljus?
- Skorpionens exoskelett innehåller fluorescerande ämnen som lyser blågrönt i UV-ljus. Syftet är fortfarande okänt. Kanske hjälper ljuset skorpionen att upptäcka månljus, skyddar mot solen eller gör det lättare att hitta andra skorpioner.