Hur fungerar sjukpenning 2026? Komplett guide

Att bli sjuk är en av de mest ekonomiskt påfrestande händelserna i livet, även om Sverige har ett av världens mest utbyggda sjukförsäkringssystem. Mellan sjuklön från arbetsgivaren, sjukpenning från Försäkringskassan, kollektivavtalad sjukpenning och privata försäkringar kan ersättningskedjan bli förvirrande, särskilt när man är sjuk och kanske inte orkar sätta sig in i regelverket.

Den här guiden förklarar hur sjukpenningen fungerar 2026 från dag ett till dag tusen. Vi går igenom karensavdraget, rehabkedjans bedömningar, vad som händer efter dag 365 och hur du skyddar din SGI. Allt baseras på socialförsäkringsbalken och Försäkringskassans aktuella regler.

Vad är sjukpenning?

Sjukpenning är den lagstadgade ersättning som betalas ut när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Systemet är uppdelat i två huvuddelar: sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 dagarna, och sjukpenning från Försäkringskassan från dag 15. Reglerna finns i sjuklönelagen och socialförsäkringsbalken.

För att ha rätt till sjukpenning krävs att din arbetsförmåga är nedsatt med minst 25 procent på grund av sjukdom. En sjukdom i sig räcker alltså inte, utan den måste påverka din förmåga att utföra ditt arbete. Försäkringskassan bedömer din arbetsförmåga utifrån ett läkarintyg som du själv lämnar in.

Olika ersättningsfaser

När du blir sjuk passerar du genom flera olika fasterer av sjukförsäkringen, med olika utbetalare och olika ersättningsnivåer:

• Dag 1: Karensavdrag (20 procent av en veckas sjuklön dras från sjuklönen)
• Dag 2 till 14: Sjuklön från arbetsgivaren, knappt 80 procent av lönen
• Dag 15 till 364: Sjukpenning på normalnivå från Försäkringskassan, knappt 80 procent av SGI
• Dag 365 och framåt: Sjukpenning på fortsättningsnivå, 75 procent av SGI
• Långvarig sjukdom: Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan tillkomma vid permanent nedsatt arbetsförmåga

Karensavdraget och de första 14 dagarna

Sedan 1 januari 2019 har Sverige karensavdrag istället för den tidigare karensdagen. Skälet till reformen var att karensdagen drabbade olika hårt beroende på vilken dag i veckan man blev sjuk. För någon som arbetade måndag till fredag innebar en sjukdag på måndag samma avdrag som en sjukdag på fredag, vilket gjorde att den som hade 8-timmars arbetsdag och en lång helgvakt fick olika nettoeffekt.

Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön du skulle ha fått under en genomsnittlig arbetsvecka. Det innebär att om du normalt arbetar 40 timmar i veckan med 80 procents sjuklön, blir karensavdraget motsvarande 8 timmars sjuklön, oavsett vilken dag du faktiskt blir sjuk. Detta gör avdraget rättvisare över olika arbetstider.

Allmänt och särskilt högriskskydd

Om du varit sjuk vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod gäller allmänt högriskskydd. Då görs inget karensavdrag, utan du får sjuklön eller sjukpenning från första sjukdagen. Skyddet gäller oavsett orsak till sjukfrånvaron.

För personer med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning som leder till många kortare sjukfall eller minst en längre sjukperiod (mer än 28 dagar i följd) finns särskilt högriskskydd. Det måste ansökas om hos Försäkringskassan, och innebär att arbetsgivaren kan få tillbaka sina sjuklönekostnader och att du själv slipper karensavdraget.

Räkna ut din sjukersättning

Använd kalkylatorn nedan för att räkna ut karensavdrag, sjuklön från arbetsgivaren (dag 2–14) och sjukpenning från Försäkringskassan (dag 15 och framåt). Kalkylatorn hanterar både normalnivå (77,6 procent) och fortsättningsnivå (72,75 procent från dag 365), samt kollektivavtalets sjukpenningtillägg.

Rehabkedjan: bedömning vid 90, 180 och 365 dagar

Försäkringskassan bedömer din rätt till sjukpenning olika beroende på hur länge du varit sjuk. Detta kallas rehabiliteringskedjan eller rehabkedjan och har fyra fasta tidpunkter där bedömningen ändras karaktär. Tidpunkterna gör det viktigare att vara sjuk hela perioden eftersom det blir successivt svårare att kvalificera sig.

De fyra bedömningsfaserna

• Dag 1 till 90: arbetsförmågan bedöms mot ditt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda
• Dag 91 till 180: arbetsförmågan bedöms mot annat arbete hos din arbetsgivare. Arbetsgivaren har en utvidgad omplaceringsskyldighet
• Dag 181 till 364: arbetsförmågan bedöms mot ett ”normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden”. Det innebär att du måste vara så sjuk att du inte kan utföra något arbete alls
• Dag 365 och framåt: samma bedömning som dag 181 till 364, men sjukpenningen sänks till fortsättningsnivå på 75 procent

Det finns undantag från den hårda bedömningen efter dag 180. Om det är troligt att du kan återgå till arbete hos din arbetsgivare med samma arbetstid innan det gått ett år sedan du blev sjukskriven, fortsätter bedömningen mot ditt eget arbete. Detsamma gäller om du har allvarlig sjukdom, exempelvis cancer, eller om du är född 1962 eller tidigare och fyllt 63 år.

SGI och hur sjukpenningen räknas

SGI står för sjukpenninggrundande inkomst och är samma som används för föräldrapenning, VAB och andra inkomstbaserade ersättningar. SGI motsvarar din förväntade årsinkomst från arbete, alltså månadslönen × 12. Försäkringskassan fastställer din SGI när du ansöker om ersättning.

För 2026 är SGI-taket 592 000 kr (10 prisbasbelopp à 59 200 kr), vilket är en höjning från det gamla taket på 8 prisbasbelopp som höjdes 1 januari 2022. Det innebär att även personer med löner upp till cirka 49 333 kr/månad får full ersättning från Försäkringskassan, medan inkomster över taket kompletteras via kollektivavtal eller privata försäkringar.

Skillnaden mellan sjuklön och sjukpenning

Sjuklön och sjukpenning räknas olika. Sjuklönen beräknas på din lön och kommer från arbetsgivaren, vilket gör att karensavdraget och utbetalningarna sker via löneutbetalningssystemet. Sjukpenningen beräknas på SGI som är en förenklad version av årslönen, och betalas direkt från Försäkringskassan till ditt bankkonto.

För många personer märks skillnaden mest i timing: sjuklön kommer på vanlig lönedag i månadsslutet, medan sjukpenning kan betalas ut flera gånger per månad efter att Försäkringskassan godkänt din ansökan. Det betyder att du själv måste aktivt ansöka om sjukpenning på Mina sidor efter dag 14.

Räkna ut din SGI och dagersättning

SGI är grunden för alla inkomstbaserade ersättningar från Försäkringskassan — sjukpenning, föräldrapenning, VAB, graviditetspenning och 10-dagar vid barns födelse. Använd kalkylatorn nedan för att räkna ut din SGI och dagersättning för alla dessa ersättningar. Kalkylatorn hanterar både SGI-taket för sjukpenning och föräldrapenning (10 prisbasbelopp) och det lägre taket för VAB (7,5 prisbasbelopp).

Läkarintyg och bedömningsnivåer

Från och med dag 8 i sjukperioden måste du lämna ett läkarintyg till din arbetsgivare för att fortsätta få sjuklön. Från dag 15 ska intyget skickas vidare till Försäkringskassan tillsammans med din ansökan om sjukpenning. Läkaren bedömer din arbetsförmåga och anger i procent hur mycket den är nedsatt.

När Försäkringskassan tar över bedömningen (från dag 15) tillåter de bara fyra nivåer: 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent nedsatt arbetsförmåga. Du kan därför inte vara sjukskriven 40 procent enligt Försäkringskassan, även om läkaren skulle önska detta. Under sjuklöneperioden (dag 1 till 14) tillåter arbetsgivaren och läkaren däremot mer flexibla nivåer.

Kollektivavtalets sjukpenningtillägg

De flesta kollektivavtal har en så kallad sjukpenningtilläggsklausul som fyller på Försäkringskassans ersättning med ytterligare 10 procent från dag 15 till och med dag 90 eller 365 (beroende på avtal). Det innebär att den faktiska totalersättningen ofta blir cirka 90 procent av lönen, inte 80 procent.

För lönedelar över SGI-taket (10 prisbasbelopp) ger kollektivavtalet ofta cirka 90 procent som ren utfyllnad, eftersom Försäkringskassan inte ersätter dessa delar. Detta gör kollektivavtalet särskilt värdefullt för höginkomsttagare. Ett vanligt sjukpenningtillägg från privat sektor via ITP är 90 procent av lönen från dag 91, vilket fortsätter under hela sjukperioden upp till 67 års ålder.

Förlängd sjukpenning och fortsättningsnivå

Efter 364 dagar på normalnivå (inom en ramtid av 450 dagar) går sjukpenningen automatiskt över i fortsättningsnivå. Då sänks ersättningen från knappt 80 procent till 75 procent av SGI. Det finns ingen övre tidsgräns för fortsättningsnivån, vilket innebär att du i teorin kan få fortsättningsnivå i flera år.

I praktiken är dag 365 ofta en kritisk punkt där Försäkringskassan utreder om sjukersättning eller aktivitetsersättning kan vara mer lämpligt. Sjukersättning är en mer permanent ersättning för personer som på grund av sjukdom har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Aktivitetsersättning är motsvarigheten för personer mellan 19 och 29 år.

Fler dagar på normalnivå vid allvarlig sjukdom

Vid allvarlig sjukdom kan du ansöka om att få fler dagar på normalnivå (80 procent) även efter 365 dagar. Det krävs att sjukdomen är allvarlig i lagens mening, exempelvis cancer, allvarliga psykiska sjukdomar eller andra livshotande tillstånd. Bedömningen görs individuellt av Försäkringskassan och måste ha medicinsk dokumentation.

Förebyggande sjukpenning

Du kan få förebyggande sjukpenning om du går igenom en medicinsk behandling eller rehabilitering för att förhindra att du blir sjuk eller för att din arbetsförmåga inte ska försämras. Det kan handla om samtalsterapi, sjukgymnastik, missbruksbehandling eller andra åtgärder som ingår i en plan godkänd av Försäkringskassan.

Förebyggande sjukpenning skiljer sig från vanlig sjukpenning på två viktiga sätt: det görs inget karensavdrag och ersättningen kommer direkt från Försäkringskassan från dag 1. Det är ett verktyg för att hjälpa människor att hålla sig friska och i arbete istället för att vänta tills de blir helt sjukskrivna.

SGI-skyddet vid sjukdom och arbetslöshet

Din SGI är skyddad så länge du är sjukskriven och får sjukpenning. Du behöver inte göra något särskilt. Skyddet gäller även om du blir arbetslös, så länge du är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Om du slutar arbeta utan att vara sjuk eller arbetssökande kan SGI:n räknas om till noll efter tre månader, vilket kan få stora konsekvenser om du senare blir sjuk eller får barn.

Vanliga frågor om sjukpenning

Hur mycket är sjukpenningen 2026?

Sjukpenning på normalnivå motsvarar knappt 80 procent av din SGI, med ett maxbelopp på cirka 1 259 kr/dag. På fortsättningsnivå (efter 364 dagar) sänks ersättningen till 75 procent av SGI, max cirka 1 180 kr/dag. SGI-taket är 592 000 kr/år (10 prisbasbelopp à 59 200 kr).

Hur fungerar karensavdraget?

Karensavdraget är 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön och ersatte karensdagen 1 januari 2019. Avdraget är detsamma oavsett vilken dag i veckan du blir sjuk, vilket gör det rättvisare än det gamla systemet. Det dras automatiskt från din första sjuklöneutbetalning.

När betalar arbetsgivaren och när Försäkringskassan?

Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 1 till 14, med karensavdrag dag 1. Från dag 15 tar Försäkringskassan över och betalar sjukpenning. Du måste själv ansöka om sjukpenning på Försäkringskassans webbplats, vilket inte sker automatiskt.

Behöver jag läkarintyg?

Ja, från dag 8 i sjukperioden måste du lämna läkarintyg till arbetsgivaren. Från dag 15 skickas intyget till Försäkringskassan tillsammans med ansökan om sjukpenning. Vid särskilda skäl kan arbetsgivaren begära läkarintyg redan från första dagen.

Vad är rehabkedjan?

Rehabkedjan är Försäkringskassans modell för bedömning av arbetsförmåga vid olika tidpunkter. Dag 1 till 90 bedöms du mot ditt vanliga arbete, dag 91 till 180 mot annat arbete hos samma arbetsgivare, dag 181 till 364 mot hela arbetsmarknaden, och från dag 365 sänks ersättningen till fortsättningsnivå.

Vad händer efter ett år sjukskrivning?

Efter 364 dagars sjukpenning på normalnivå övergår ersättningen till fortsättningsnivå på 75 procent av SGI. Det finns ingen tidsgräns för fortsättningsnivån. Vid allvarlig sjukdom kan du ansöka om fler dagar på normalnivå, och Försäkringskassan kan också utreda om sjukersättning kan vara aktuellt.

Vad är sjukersättning?

Sjukersättning är en mer permanent ersättning för personer som på grund av sjukdom har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Den kan beviljas från 19 års ålder och behöver inte konkurrera med sjukpenningen. Sjukersättning kallades tidigare förtidspension och regleras separat i socialförsäkringsbalken.

Hur räknas sjukpenningen om jag har varierande inkomst?

Försäkringskassan beräknar din SGI baserat på din förväntade årliga arbetsinkomst, inte tidigare faktiska inkomster. Om du har varierande inkomst används ett genomsnitt. För egenföretagare med enskild firma beräknas SGI utifrån överskott i deklarationen, ofta som ett genomsnitt över de senaste tre åren.

Kan jag jobba deltid och få sjukpenning?

Ja, du kan få sjukpenning på 25, 50, 75 eller 100 procent beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt. Försäkringskassan tillåter bara dessa fyra nivåer från dag 15, medan arbetsgivaren under sjuklöneperioden kan tillåta mer flexibla procentsatser.

Vad är allmänt högriskskydd?

Allmänt högriskskydd innebär att du inte får något karensavdrag om du varit sjuk fler än tio gånger under en tolvmånadersperiod. Skyddet gäller automatiskt och oavsett orsak till sjukfrånvaron. Det är ett skyddsnät för personer med många kortare sjukperioder.

Hur skyddar jag min SGI om jag slutar arbeta?

SGI:n är skyddad så länge du är sjukskriven, föräldraledig eller anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Om du slutar arbeta av andra skäl kan SGI:n räknas om till noll efter tre månader. Vid utbildning kan SGI ofta behållas om utbildningen är studiemedelsberättigad.

Beskattas sjukpenningen?

Ja, sjukpenningen beskattas som inkomst av tjänst. Försäkringskassan drar preliminärskatt enligt din kommunalskatt och eventuellt statlig skatt. Du tjänar också pensionsgrundande inkomst (PGI) på sjukpenning, vilket innebär att din pension inte påverkas negativt av sjukperioder.