Bolagsskatten är den skatt som aktiebolag och andra juridiska personer betalar på sin vinst. Den ligger idag på 20,6 procent och har sänkts kraftigt sedan 1990-talet, då nivån var hela 52 procent. Trots de återkommande sänkningarna har skatteintäkterna varit stabila, vilket beror på att skattebasen breddats parallellt.
I den här guiden går vi igenom hur hög bolagsskatten är 2026, vilka företag som måste betala den, hur den beräknas på det skattemässiga resultatet och vilka knep som finns för att skjuta upp skatten lagligt. Vi tittar också på den historiska utvecklingen sedan 1990 och jämför med bolagsskatten i andra OECD-länder.
Hur hög är bolagsskatten 2026?
Bolagsskatten i Sverige är 20,6 procent av den skattepliktiga vinsten 2026. Den nivån har varit oförändrad sedan den 1 januari 2021, då satsen sänktes från 21,4 procent. För ett aktiebolag som gör en vinst på 1 000 000 kronor blir bolagsskatten alltså 206 000 kronor, och 794 000 kronor återstår i bolaget efter skatt.
Bolagsskatten är en proportionell skatt, vilket innebär att samma procent gäller oavsett hur stor eller liten vinsten är. Det skiljer sig från den progressiva inkomstskatten där procentsatsen ökar med inkomsten. Ett aktiebolag med 50 000 kronor i vinst betalar samma procent som ett bolag med 50 miljoner i vinst.
Trots att bolagsskatten räknas som relativt låg i ett historiskt perspektiv är skatteintäkterna fortsatt höga. Det beror på att skattebasen breddats parallellt med att satsen sänkts, något som varit en medveten strategi sedan skattereformen 1990. Inkomster från bolagsskatten utgör ungefär 6 procent av statens totala skatteintäkter.
Vilka företag betalar bolagsskatt?
Bolagsskatten betalas bara av juridiska personer, alltså företag som är egna skattesubjekt. Det innebär aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa ideella föreningar med näringsverksamhet.
Enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag är inte juridiska personer och betalar därför ingen bolagsskatt. Istället beskattas vinsten direkt hos ägarna, som privatpersoner. Det innebär att en enskild näringsidkare betalar inkomstskatt och egenavgifter på vinsten istället för bolagsskatt. För många mindre företag kan denna konstruktion ge en lägre total skatt än bolagsformen, särskilt vid låga eller medelstora vinster.
Aktiebolag har dock andra fördelar som ofta motiverar bolagsformen trots den separata bolagsskatten. Begränsat personligt ansvar, möjlighet till 3:12-utdelningsregler och bättre kapitaltillgång är några exempel. Valet mellan enskild firma och aktiebolag är en strategisk fråga som påverkas av flera faktorer än bara skatten.
Bra att veta
Ett aktiebolag som går med förlust betalar ingen bolagsskatt. Förlusten kan dessutom rullas vidare till kommande år och dras av mot framtida vinster, så att skatten reduceras när bolaget åter går med vinst. Detta kallas underskottsavdrag och finns reglerat i inkomstskattelagen.
Hur räknas bolagsskatten ut?
Bolagsskatten beräknas inte på det bokföringsmässiga resultatet utan på det skattemässiga resultatet. Det är vinsten efter att vissa skattemässiga justeringar gjorts. Skillnaden mellan bokförd och skattemässig vinst kan vara betydande och påverkas av flera faktorer.
Vissa kostnader är inte avdragsgilla skattemässigt även om de är bokförda. Representation utöver vissa belopp, böter och vissa förmåner är exempel. Vissa intäkter är skattefria och tas inte upp i det skattemässiga resultatet, exempelvis utdelning från näringsbetingade aktier. Vidare finns möjligheter till bokslutsdispositioner som avsättning till periodiseringsfond och överavskrivningar, vilket sänker det skattemässiga resultatet ett enskilt år.
Avsättning till periodiseringsfond är den vanligaste skatteplaneringsmetoden. Ett aktiebolag kan avsätta upp till 25 procent av den skattepliktiga vinsten till en periodiseringsfond, vilket skjuter upp skatten i upp till sex år. På avsättningen tas dock en schablonintäkt ut baserad på statslåneräntan, så det är ingen ren skattelättnad utan snarare en räntefri skatteförsening.
Räkneexempel
För att illustrera hur bolagsskatten fungerar i praktiken används två räkneexempel.
Konsultbolaget AB: Företaget har en skattepliktig vinst på 800 000 kronor 2026. Bolagsskatten blir 800 000 × 0,206, alltså 164 800 kronor. Företaget får behålla 635 200 kronor efter skatt, som kan användas för investeringar, sparas i bolaget eller delas ut till ägarna.
Tillverkningsbolaget AB: Företaget har en skattepliktig vinst på 5 miljoner kronor 2026. Genom avsättning till periodiseringsfond på 25 procent (1 250 000 kronor) sänks det skattemässiga resultatet till 3 750 000 kronor. Bolagsskatten blir då 3 750 000 × 0,206, alltså 772 500 kronor istället för 1 030 000 kronor utan avsättningen. Periodiseringsfonden måste återföras till beskattning senast sex år senare, då den läggs till resultatet och beskattas med dåvarande bolagsskattesats.
Hur sänks skatten via utdelning?
När aktiebolaget gjort vinst och betalat bolagsskatt finns två huvudvägar att få ut pengarna till ägarna. Ägaren kan ta ut lön, som beskattas som tjänsteinkomst med kommunal och eventuell statlig skatt. Alternativt kan ägaren ta ut utdelning, som beskattas separat.
För utdelning från ett vanligt börsbolag är skatten 30 procent på den utdelade summan. Tillsammans med bolagsskatten på 20,6 procent ger det en total effektiv beskattning på 44,8 procent (20,6 + (1 − 0,206) × 30 = 44,4).
För fåmansaktiebolag finns särskilda 3:12-regler som tillåter utdelning upp till ett så kallat gränsbelopp att beskattas med endast 20 procent. Det ger en lägre total effektiv beskattning på 36,5 procent. Reglerna är komplicerade och bygger på inkomstbasbeloppet samt ägarens egen löneuttag i bolaget. För högavlönade fåmansföretagare är 3:12-reglerna ofta avgörande för den totala skattebördan.
Historisk utveckling av bolagsskatten
Bolagsskatten har en lång historia i Sverige. Den introducerades 1819 som en skatt på företagsvärde och har sedan dess genomgått flera reformer. Den moderna inkomstbaserade bolagsskatten infördes 1919, och 1938 övergick man till proportionell beskattning.
Under 1900-talets senare del låg bolagsskatten på höga nivåer. Strax före skattereformen 1990 var den 52 procent, varav 30 procent var statlig och resten kommunal. Reformen 1990/91 sänkte skattesatsen drastiskt till 30 procent, men breddade samtidigt skattebasen genom att begränsa avdragsmöjligheter. Effekten blev att de totala skatteintäkterna inte ändrades nämnvärt trots den lägre satsen.
| Period | Bolagsskattesats | Sänkningens storlek |
|---|---|---|
| 2021 till 2026 | 20,6 procent | −0,8 procentenheter |
| 2019-2020 | 21,4 procent | −0,6 procentenheter |
| 2013-2018 | 22,0 procent | −4,3 procentenheter |
| 2009-2012 | 26,3 procent | −1,7 procentenheter |
| 1994-2008 | 28,0 procent | −2,0 procentenheter |
| 1991-1993 | 30,0 procent | −22 procentenheter |
| Pre-1990 | 52,0 procent | − |
Sänkningarna har drivits av flera faktorer. Den viktigaste är ökad internationell skattekonkurrens som tvingar länder att hålla nere sina bolagsskatter för att inte tappa investeringar. EU-genomsnittet är idag 20,7 procent, alltså i princip identiskt med den svenska nivån. OECD-genomsnittet ligger på cirka 22 procent.
Internationell jämförelse
Sverige ligger ungefär i mitten av OECD-länderna när det gäller bolagsskattesats. Tabellen nedan visar några exempel på bolagsskatter i olika länder 2026.
| Land | Bolagsskattesats |
|---|---|
| Ungern | 9,0 procent |
| Irland | 12,5 procent |
| Estland | 20,0 procent |
| Finland | 20,0 procent |
| Sverige | 20,6 procent |
| Danmark | 22,0 procent |
| Norge | 22,0 procent |
| USA | 21,0 procent (federalt) |
| Storbritannien | 25,0 procent |
| Tyskland | cirka 30 procent (inkl. delstatsskatt) |
| Frankrike | 25,0 procent |
Den svenska bolagsskatten ligger ungefär i linje med övriga Norden och något under EU-snittet. Ett internationellt arbete pågår genom OECD:s så kallade BEPS-projekt och EU:s minimibeskattning av multinationella företag, vilket har gjort att skattekonkurrensen begränsats på senare år. Den globala minimibeskattningen på 15 procent som infördes 2024 har gjort att vissa skatteparadis fått höja sina effektiva skattenivåer.
Om en sänkning till 20 procent
I maj 2025 skickade regeringen ut en remiss med förslag om att sänka bolagsskatten från 20,6 till 20,0 procent från och med den 1 januari 2026. Förslaget bedömdes minska skatteintäkterna med 6 miljarder kronor 2026 och 6,6 miljarder kronor från och med 2027. Förslaget har dock inte beslutats och bolagsskatten ligger fortsatt kvar på 20,6 procent 2026.
När betalas bolagsskatten?
Bolagsskatten betalas inte som en klumpsumma vid årets slut. Istället betalas den löpande under räkenskapsåret i form av preliminärskatt. Den preliminära skatten dras månadsvis och baseras på den preliminära inkomstdeklaration som företaget lämnat in i förväg.
När räkenskapsåret är slut görs en avstämning. Företaget lämnar in inkomstdeklaration 2 till Skatteverket, som beräknar den slutliga skatten. Om företaget betalat för mycket preliminärskatt får det tillbaka mellanskillnaden. Om det betalat för lite blir det kvarskatt som ska betalas in.
Företag med stora avvikelser mellan preliminär och slutlig skatt har skyldighet att lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration. Gränsen går vid cirka 30 procent skillnad, eller mer än ett prisbasbelopp. Att låta bli kan leda till kostnadsräntor på det skuldförda beloppet.
Vanliga frågor om bolagsskatten
- Hur hög är bolagsskatten 2026?
- Bolagsskatten i Sverige är 20,6 procent av aktiebolagets skattepliktiga vinst 2026. Satsen har varit oförändrad sedan den 1 januari 2021.
- Vilka företag betalar bolagsskatt?
- Aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissa stiftelser betalar bolagsskatt. Enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag är inte juridiska personer och betalar därför ingen bolagsskatt. Istället beskattas vinsten direkt hos ägarna.
- När sänktes bolagsskatten senast?
- Bolagsskatten sänktes senast den 1 januari 2021, då satsen gick från 21,4 till 20,6 procent. Innan dess var nivån 22 procent under perioden 2013-2018.
- Vad var bolagsskatten 1990?
- Bolagsskatten var 52 procent innan skattereformen 1990/91, då den sänktes till 30 procent. Sänkningen kompenserades av begränsade avdragsmöjligheter så att skatteintäkterna inte ändrades dramatiskt.
- Hur räknas bolagsskatten ut?
- Bolagsskatten räknas på det skattemässiga resultatet, alltså vinsten efter att skattemässiga justeringar gjorts. Det skattemässiga resultatet multipliceras med 0,206 (20,6 procent) för att få fram skatten.
- Är bolagsskatten i Sverige hög eller låg?
- Sveriges bolagsskatt ligger ungefär i mitten av OECD-länderna och något under EU-genomsnittet på 20,7 procent. Bolagsskatten är historiskt sett låg i Sverige jämfört med tidigare decennier då nivån var betydligt högre.
- Vad är skillnaden mellan bolagsskatt och vinstskatt?
- Vinstskatt är ett vardagligt samlingsbegrepp som kan syfta på olika skatter. Bolagsskatt är en specifik skatt på aktiebolags vinst. Vinstskatt i bostadssammanhang är kapitalvinstskatt på 22 procent som betalas vid försäljning av en bostad. Skillnaden är viktig att hålla isär.
- Hur kan företaget sänka bolagsskatten?
- Företag kan sänka det skattemässiga resultatet genom avsättning till periodiseringsfond (upp till 25 procent av vinsten), överavskrivningar på inventarier eller andra bokslutsdispositioner. Skatten skjuts dock bara upp och måste återföras senast sex år senare för periodiseringsfondens del.
- När betalas bolagsskatten?
- Bolagsskatten betalas löpande som preliminärskatt varje månad. Det slutliga beloppet stäms av efter räkenskapsårets slut när inkomstdeklaration 2 lämnats in. Eventuell mellanskillnad regleras genom återbetalning eller kvarskatt.
- Vad händer med bolagsskatten om företaget gör förlust?
- Ett företag som gör förlust betalar ingen bolagsskatt. Förlusten kan rullas vidare till kommande år och dras av mot framtida vinster genom underskottsavdrag. Det innebär att skatten i praktiken sänks de följande åren när bolaget åter går med vinst.
- Kommer bolagsskatten att sänkas till 20 procent?
- Regeringen skickade ut en remiss i maj 2025 med förslag om att sänka bolagsskatten till 20,0 procent från 2026. Förslaget har inte beslutats och bolagsskatten ligger fortsatt kvar på 20,6 procent 2026. Eventuella framtida förändringar beslutas i samband med budgetpropositioner.
