När betalar man statlig skatt?

Statlig skatt diskuteras mer än de flesta andra delar av det svenska skattesystemet. Den berör drygt en miljon svenskar, men gränsen för när den slår till ändras från år till år. För många yrkesgrupper är brytpunkten på 660 400 kronor en gräns som spelar in när de förhandlar lön eller väljer jobb.

Vad är statlig inkomstskatt?

Statlig inkomstskatt är en extra skatt som tas ut när arbetsinkomsten överstiger en viss nivå. Skatten är 20 procent och läggs ovanpå den vanliga kommunalskatten, som alla med inkomst i Sverige betalar. Tanken är att skatten ska vara progressiv, så att den som tjänar mer bidrar med en proportionellt större del av sin lön till statens finanser.

Även om skatten berör så många tjänar de allra flesta löntagare mindre än brytpunkten. De betalar bara kommunalskatt.

Pengarna från den statliga inkomstskatten går till statens kassa. Där används de till bland annat försvar, rättsväsende, infrastruktur och bidrag till kommuner och regioner. Personer med inkomster över 800 000 kronor per år står för 26,1 procent av den skatt som privatpersoner betalar på inkomst, kapital och fastighet. Ändå är gruppen bara drygt fem procent av alla skattebetalare.

När betalar man statlig skatt 2026?

Under 2026 betalar du statlig skatt när bruttoårsinkomsten överstiger 660 400 kronor per år, om du var under 66 år vid årets ingång. Det motsvarar en månadslön på cirka 55 033 kronor före skatt. Har du fyllt 66 år vid årets ingång är brytpunkten högre, 760 500 kronor per år eller cirka 63 375 kronor i månaden.

Brytpunkten är högre för äldre eftersom grundavdraget är större för den som fyllt 66. Den som arbetar efter 66 års ålder kan därmed tjäna mer innan den statliga skatten slår till.

Tjänar du under brytpunkten betalar du bara kommunalskatt. Den skiljer sig mellan kommunerna och ligger oftast på 29 till 35 procent, med ett snitt på cirka 32,4 procent.

Skillnaden mellan skiktgräns och brytpunkt

Skiktgräns och brytpunkt är två begrepp som ofta blandas ihop men som har olika betydelse. Båda används för att ange när statlig skatt börjar tas ut, men de utgår från olika delar av inkomsten.

Skiktgränsen är den nivå som anges i skattelagstiftningen. Den gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten, alltså bruttolönen minus grundavdraget. För 2026 är skiktgränsen 643 000 kronor. När den beskattningsbara inkomsten överstiger den nivån börjar 20 procent statlig skatt tas ut på den överskjutande delen.

Brytpunkten är ett mer praktiskt mått som visar vilken bruttolön som krävs för att nå skiktgränsen. Den räknas fram genom att lägga ihop skiktgränsen och grundavdraget. Grundavdraget är 17 400 kronor 2026 för dig under 66 år, vilket ger en brytpunkt på 660 400 kronor (643 000 plus 17 400).

För de flesta som tänker i månadslön är brytpunkten mest användbar, eftersom den motsvarar det belopp som står på lönebeskedet. Skiktgränsen används främst i lagtext och hos Skatteverket vid den slutliga beräkningen.

Hur hög månadslön innan statlig skatt?

Med en månadslön på högst 55 033 kronor före skatt betalar du ingen statlig skatt, om du var under 66 år vid årets ingång. Gränsen räknas fram genom att dela 2026 års brytpunkt på 660 400 kronor med 12 månader. Det ger 55 033,33 kronor. Hade du fyllt 66 år vid årets ingång ger samma uträkning 63 375 kronor i månaden, eftersom brytpunkten då är 760 500 kronor.

Det är inkomsten under hela året som räknas, inte lönen en enskild månad. Bonus, övertidsersättning och skattepliktiga förmåner som bilförmån ingår i årsinkomsten. Har du 52 000 kronor i månaden och får en bonus på 40 000 kronor blir årsinkomsten 664 000 kronor. Då ligger 3 600 kronor över brytpunkten och den statliga skatten blir 720 kronor för året.

Arbetsgivaren drar skatt varje månad utifrån skattetabellen, som räknar med både kommunal och statlig inkomstskatt. Den slutliga skatten beslutas först året efter, när deklarationen visar hela årets inkomster.

Hur mycket statlig skatt betalar man?

Skatten är 20 procent men gäller bara den del av inkomsten som ligger över skiktgränsen. Med en bruttolön på 700 000 kronor om året blir den beskattningsbara inkomsten 682 600 kronor efter grundavdraget. Den statliga skatten blir då 20 procent av de 39 600 kronor som ligger över skiktgränsen, vilket är 7 920 kronor. Den som tjänar 700 000 kronor betalar med andra ord inte 20 procent statlig skatt på hela lönen.

Räkneexempel med 50 000 kronor i månaden

Karin har 50 000 kronor i månadslön, vilket ger en årsinkomst på 600 000 kronor. Eftersom det är under brytpunkten på 660 400 kronor per år betalar hon ingen statlig skatt. Hennes marginalskatt ligger på ungefär 33 procent, beroende på kommun. Den totala skatten på hela lönen blir cirka 23 procent i en kommun med genomsnittlig skattesats.

Räkneexempel med 60 000 kronor i månaden

Erik tjänar 60 000 kronor i månaden och kommer upp i 720 000 kronor om året, 59 600 kronor över brytpunkten. Efter grundavdraget är hans beskattningsbara inkomst 702 600 kronor, varav samma 59 600 kronor ligger över skiktgränsen. På den delen blir den statliga skatten 20 procent, vilket är 11 920 kronor om året eller cirka 993 kronor i månaden utöver kommunalskatten.

Räkneexempel med 80 000 kronor i månaden

Med 80 000 kronor i månaden har Maria en årsinkomst på 960 000 kronor, varav 299 600 kronor ligger över brytpunkten. På den summan blir den statliga skatten 20 procent, vilket ger 59 920 kronor om året eller cirka 4 993 kronor extra i månaden. På den sist intjänade tusenlappen betalar Maria drygt 50 procent i skatt, eftersom kommunalskatt och statlig skatt tillsammans blir knappt 53 procent.

Vad är marginalskatt?

Marginalskatt är den skatt du betalar på den sist intjänade kronan, inte den genomsnittliga skatten på hela inkomsten. Den är värd att känna till om du ska löneförhandla eller jobba extra. Det är nämligen marginalskatten som avgör hur mycket av ökningen som hamnar i plånboken.

På låga inkomster är marginalskatten lägre, eftersom jobbskatteavdraget dämpar skatten. Vid en årsinkomst på cirka 475 000 kronor slutar jobbskatteavdraget att öka. Marginalskatten stiger då till samma nivå som kommunalskatten, cirka 33 procent. Det största steget i marginalskattetrappan kommer vid brytpunkten på 660 400 kronor per år, där marginalskatten hoppar till knappt 53 procent.

En löneförhöjning på 1 000 kronor ger cirka 670 kronor i extra utbetalning under brytpunkten men bara cirka 470 kronor över den. Skillnaden spelar roll i en löneförhandling där alternativet är ökad pensionsavsättning eller andra förmåner.

När börjar man betala 50 procent i skatt?

I de flesta kommuner börjar du betala över 50 procent i skatt när årsinkomsten passerar brytpunkten på 660 400 kronor. Över brytpunkten läggs 20 procent statlig skatt ovanpå kommunalskatten, som i genomsnitt är 32,38 procent 2026. Marginalskatten blir då 52,38 procent i en genomsnittlig kommun, men bara på de kronor som ligger över gränsen.

Var du bor avgör om marginalskatten passerar 50 procent. Österåker har landets lägsta kommunalskatt 2026 på 28,93 procent, så där stannar marginalskatten över brytpunkten på 48,93 procent. I Dorotea, där kommunalskatten är högst med 35,65 procent, blir marginalskatten 55,65 procent. Utöver kommunalskatten och den statliga skatten betalar du begravningsavgift och eventuellt kyrkoavgift.

Brytpunkten för dig som är 66 år eller äldre

Har du fyllt 66 år vid årets ingång gäller en högre brytpunkt än för yngre löntagare. För 2026 ligger brytpunkten för äldre på 760 500 kronor per år, motsvarande cirka 63 375 kronor i månaden. Skillnaden mot den vanliga brytpunkten är 100 100 kronor.

Förklaringen är ett större grundavdrag. Under 66 år är grundavdraget för höginkomsttagare 17 400 kronor 2026, medan motsvarande avdrag för den som fyllt 66 är 117 500 kronor. Det förhöjda grundavdraget infördes för att förbättra pensionärernas ekonomi och förstärktes från och med 2026.

Åldersgränsen utgår från åldern vid årets ingång. Det betyder att du måste ha fyllt 66 år senast den 31 december året före för att räknas som äldre när skatten beräknas. Fyller du 66 år under 2026 gäller fortfarande den vanliga brytpunkten på 660 400 kronor per år.

Värnskattens historia

Mellan 1995 och 2019 fanns en extra nivå i den statliga inkomstskatten som kallades värnskatten. Den infördes av Ingvar Carlssons socialdemokratiska regering efter den djupa finanskrisen i början av 1990-talet. Åren 1995 till 1998 var den statliga skatten 25 procent i stället för 20 procent på all inkomst över skiktgränsen.

Från 1999 fanns två brytpunkter, där den första gav 20 procent statlig skatt och den andra ytterligare 5 procent. Den totala statliga skatten på toppinkomster blev därmed 25 procent.

Värnskatten var tänkt som en tillfällig åtgärd för att rädda statsfinanserna men låg kvar i 25 år. Namnet har militära rötter, eftersom Sverige långt tidigare tog ut en liknande extraskatt av höginkomsttagare och förmögna för att rusta upp försvaret. Skatten från 1995 hade däremot inget med försvarsbudgeten att göra.

Den 1 januari 2020 avskaffades värnskatten som en del av januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Sedan dess finns bara en enda brytpunkt med en skattesats på 20 procent. Avskaffandet sänkte den högsta marginalskatten med 5 procentenheter, i en genomsnittlig kommun från drygt 57 procent till drygt 52 procent.

Historiska brytpunkter och skiktgränser

Skiktgränsen och brytpunkten har räknats upp nästan varje år sedan 2015. Brytpunkten avser personer under 66 år från 2023 och under 65 år åren dessförinnan. Fram till och med 2019 fanns även en övre skiktgräns för värnskatten, men den finns inte med i tabellen eftersom värnskatten avskaffades 2020.

Mellan 2015 och 2016 hölls skiktgränsen oförändrad, så fler personer fick betala statlig skatt. Samma sak hände mellan 2023 och 2024, då skiktgränsen frystes som en budgetåtgärd. Brytpunkten höjdes däremot ovanligt mycket mellan 2022 och 2023, med 59 000 kronor. Det berodde på att den automatiska uppräkningen följde den höga inflationen 2022.

Hur kan man undvika statlig skatt?

Du slipper statlig skatt helt om din beskattningsbara förvärvsinkomst stannar under skiktgränsen på 643 000 kronor. Inkomsten går att sänka lagligt med avdrag i deklarationen, med löneväxling till tjänstepension och med en periodiseringsfond om du har en enskild firma. Varje krona som flyttas bort från inkomsten över brytpunkten slipper 20 procent statlig skatt det året.

Lagliga sätt att sänka den statliga skatten

• Avdrag i deklarationen: Avdrag för resor till och från arbetet och för dubbel bosättning sänker din beskattningsbara inkomst. För resorna får du bara dra av den del av kostnaden som överstiger 15 000 kronor om året.
• Löneväxling: Arbetsgivaren betalar in en del av din bruttolön som tjänstepension, så att den delen inte beskattas som lön samma år. Pengarna beskattas först när pensionen betalas ut. Ligger din inkomst då under brytpunkten blir det ingen statlig skatt på dem. Lönen efter växlingen bör vara minst cirka 56 100 kronor i månaden 2026, annars minskar din allmänna pension.
• Periodiseringsfond: Har du en enskild firma får du sätta av högst 30 procent av överskottet i en periodiseringsfond och skjuta upp skatten på den delen. Fonden ska återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningen. Du kan återföra den tidigare, till exempel ett år då inkomsten ligger under brytpunkten.

Ränteavdrag och rot- och rutavdrag är skattereduktioner som sänker själva skatten men inte den beskattningsbara inkomsten, så inkomsten ligger kvar över brytpunkten. Svart lön och inkomster som döljs för Skatteverket är skattebrott.

Vanliga frågor om statlig skatt

Vad är brytpunkten för statlig skatt 2026?

Brytpunkten för statlig skatt 2026 är 660 400 kronor per år för personer under 66 år. Det motsvarar en månadslön på cirka 55 033 kronor.

Vem betalar statlig skatt?

Statlig skatt betalas av alla som har en årsinkomst över brytpunkten, vilket gäller drygt en miljon svenskar. Personer med inkomster över 800 000 kronor står för 26,1 procent av den skatt som privatpersoner betalar på inkomst, kapital och fastighet. Gruppen utgör bara drygt fem procent av skattebetalarna.

När fastställs nästa års brytpunkt?

Nästa års skiktgräns följer förändringen i konsumentprisindex med ett tillägg på två procentenheter. Det gör att den nya brytpunkten går att räkna ut redan i juli året före, när KPI-siffran för juni är fastställd.

Kan regeringen ändra brytpunkten?

Ja. Regeringen kan föreslå att riksdagen frångår den automatiska uppräkningen av budgetpolitiska skäl. Det skedde senast inkomståret 2024, då skiktgränsen frystes på 2023 års nivå.

Påverkas brytpunkten av kommunalskatten?

Nej. Brytpunkten är densamma oavsett vilken kommun du bor i. Däremot påverkar kommunalskatten din totala skatt och därmed din marginalskatt. Över brytpunkten varierar marginalskatten 2026 mellan 48,93 procent i Österåker och 55,65 procent i Dorotea.

Hur räknar man ut statlig skatt på lönen?

Ta din årsinkomst och dra av grundavdraget för att få den beskattningsbara inkomsten. Om summan överstiger skiktgränsen, som är 643 000 kronor 2026, betalar du 20 procent statlig skatt på den överskjutande delen. Skatteverket gör beräkningen automatiskt vid slutskattebeskedet.