Hur länge lever en humla?

Humlor är ett av sommarens vanligaste och mest omtyckta insekter i den svenska trädgården. De flyger redan i kallt vårväder, pollinerar effektivt och har en lurvig charm som få andra insekter kommer i närheten av. Trots det är många frågor om humlor missförstådda eller bara myter. I den här guiden får du svar på allt om humlans livslängd, deras unika anpassningar och varför du faktiskt kan bli stucken av en humla. För jämförelse med andra pollinatörer, se artiklarna om biets fem ögon, om myran och om flugan.

Hur länge lever en humla?

Svaret beror helt på vilken roll humlan har i samhället. Det finns tre olika typer av humlor med dramatiskt olika livslängd:

Drottningens långa liv är extremt ovanligt för insekter. Hon kläcks på sensommaren, parar sig, övervintrar i marken och vaknar nästa vår för att grunda ett helt nytt samhälle. Sedan dör hon på hösten samma år. Hela hennes liv är alltså strategiskt anpassat efter ett enda årligt mål: att grunda nästa generations samhälle.

Arbetshumlorna lever bara några veckor. Det tar 3 till 4 veckor att utvecklas från ägg till vuxen, och sedan lever de bara 3 till 5 veckor. En arbetshumlas hela liv är därmed ungefär 6 till 9 veckor från att hon var ett ägg tills hon dör.

Humlans år: från sorkbo till sorkbo

Humlans hela årscykel är fascinerande att följa. Det börjar på våren när drottningen vaknar ur sin vinterdvala. Hon har då inte ätit på flera månader och behöver omedelbart hitta blommor med nektar och pollen.

Säsongens fem faser ser ut så här:

1. Vårvaknet (mars till april): drottningen vaknar och letar mat. Sälg och andra tidiga vårblommor är livsviktiga.
2. Bobyggandet (april till maj): drottningen hittar ett lämpligt bo, ofta ett övergivet sorkbo, och bygger vaxceller. Hon lägger sina första ägg och ruvar dem själv.
3. Arbetare kläcks (maj till juni): efter cirka 4 veckor kläcks de första arbetarna. De tar över födojakten medan drottningen koncentrerar sig på äggläggning.
4. Samhällets blomstring (juni till augusti): boet växer snabbt. Som mest kan ett humlebo innehålla 150 arbetare, beroende på art.
5. Nya drottningar och hanar (augusti till september): drottningen börjar lägga obefruktade ägg som blir hanar, och vissa honlarver utvecklas till nya drottningar. Dessa parar sig och de gamla drottningarna dör.
6. Övervintring (oktober till mars): bara de nya befruktade drottningarna överlever vintern. De gräver ned sig i jorden eller löv och går i ide.

Snart efter parningen dör arbetshumlorna och de gamla drottningarna. Hela det gamla humlesamhället försvinner alltså på hösten, och endast de nya unga drottningarna bär arten vidare till nästa år.

Myten att humlor ”bränns” och inte bits

Många svenskar tror att humlor inte kan sticka, eller att de ”bränns” istället för att sticka. Detta är en MYT. Sanningen är att humlor är bin och har gadd, precis som alla andra bin. Det är dock bara honorna (drottningar och arbetare) som har gadd. Hanhumlor saknar gadd helt.

Skillnaderna mot honungsbi förklarar varför humlor sticks så sällan och varför vi tror att de ”bränns”:

• Humlor är inte aggressiva: de sticker bara om de känner sig akut hotade, till exempel om man trampar på dem eller stör boet kraftigt.
• Gadden är liten: humlans gadd är mycket mindre än honungsbiets och tränger ibland inte ens genom huden.
• Giftet är svagare: humlegift är mindre potent än honungsbigift. Ett sting känns som ett litet nålstick följt av en svidande värmekänsla.
• Ingen hulling på gadden: till skillnad från honungsbi har humlans gadd inga hullingar, vilket innebär att humlan inte dör efter ett sting. Hon kan sticka flera gånger om hon vill.

Den brännande känslan efter ett humlestick är därför vad som gett upphov till myten att humlor ”bränns”. I själva verket är det giftet som ger en värmande och svidande reaktion, inte värmen i sig.

Humlor i Sverige: 40 arter

I Sverige finns det cirka 40 olika arter humlor. De vanligaste är:

• Ljus jordhumla (Bombus lucorum): tidigare kallad ”lundhumla”. Trolig den vanligaste humlearten i Sverige. Mörk med vitt bakkroppsband.
• Mörk jordhumla (Bombus terrestris): nästan identisk med ljus jordhumla men något större. Den vanligaste humlan som odlas kommersiellt för pollinering.
• Hushumla (Bombus hypnorum): brunaktig med vit ”rumpa”. Bygger ofta bo nära byggnader, ibland i fågelholkar.
• Stenhumla (Bombus lapidarius): svart med röd bakkropp. Vanlig i trädgårdar.
• Trädgårdshumla (Bombus hortorum): med extremt lång tunga, idealisk för djupkalkiga blommor.
• Åkerhumla (Bombus pascuorum): brunorange. Vanlig på blomrika ängar.
• Ängshumla (Bombus pratorum): liten humla med röd bakkropp.

Flera humlearter är hotade i Sverige. Fältsumlan (Bombus ruderarius) har inte setts i Sverige sedan 1966, och stepphumlan (Bombus cullumanus) anses globalt utdöd efter att sista observationen gjordes i Frankrike. Klimatförändringar är ett särskilt allvarligt hot mot humlor eftersom de är anpassade för svalt klimat och kan inte flytta lika lätt som många andra insekter.

Varför är humlor så bra pollinatörer?

Humlor är ofta bättre pollinatörer än honungsbin för vissa grödor och blommor. Det beror på flera unika anpassningar:

• Tidiga väcker: humledrottningar börjar flyga redan i mars vid temperaturer kring 5 grader Celsius. Honungsbi behöver 12 till 15 grader för att flyga. Detta gör humlor mycket viktiga för pollinering av tidiga vårblommor som äpple, päron och bärbuskar.
• Lurvig kropp: humlornas långa pälsiga kropp samlar mycket pollen som lätt överförs mellan blommor.
• Lång tunga: vissa humlearter har extremt lång tunga (upp till 2 cm) och kan därför pollinera djupkalkiga blommor som klöver, vilket honungsbi inte kommer åt.
• Vibrationspollinering: humlor kan ”skaka” pollen från vissa blommor (som tomat och blåbär) genom att vibrera muskler i bröstet på en specifik frekvens. Detta kallas buzz pollination och är något honungsbi inte kan.
• Hög kroppstemperatur: humlor håller en konstant kroppstemperatur på 30 grader, vilket gör att de kan vara aktiva även i kalla och blåsiga dagar.

Humlor används idag kommersiellt i växthus, särskilt för tomatodling. Färdiga humlesamhällen med en drottning och omkring 100 arbetare säljs i speciella lådor till odlare.

Snylthumlor: humlans inre fiende

En av humlans mest fascinerande egenskaper är fenomenet snylthumlor (även kallade gökhumlor), som tillhör undersläktet Psithyrus. Dessa humlor saknar arbetare helt och fortplantar sig genom att invadera andra humlearters bon.

Så här fungerar det:

1. Snylthumlans drottning väntar tills värdsamhället har byggt upp ett bo med arbetare.
2. Hon smyger in i boet och anpassar sig till värdets doft.
3. Hon attackeras ofta av arbetarna men har kraftigare kroppspansar och klarar angreppen.
4. Hon söker upp den ursprungliga drottningen och dödar henne (eller äter upp hennes ägg).
5. Arbetarna accepterar henne som ny drottning och vårdar hennes ägg istället.
6. Endast nya drottningar och hanar kläcks, inga arbetare. Samhället blir därför successivt svagare.

Sverige har flera snylthumlearter, ofta specialiserade på en specifik värd. Till exempel parasiterar stensnylthumlan på stenhumlan, och åkersnylthumlan på åkerhumlan. Snylthumlorna är aggressivare och har tjockare kroppspansar än vanliga humlor, anpassningar till deras invasiva livsstil.

Humlans flygmotor: resilin och vibrationer

Det har länge sagts att humlor ”inte borde kunna flyga” enligt klassiska flygmodeller. Det stämmer inte längre, men det avslöjar något viktigt: humlornas flygmekanik är extremt avancerad och annorlunda än fåglars och flygplans.

Humlans hemlighet är ett protein som heter resilin, som är det mest elastiska ämne forskningen känner till. Resilin används i humlans flygmuskulatur för att lagra och frigöra energi med varje vingslag, vilket gör att hela kroppen vibrerar med upp till 200 slag per sekund. Vingformen och rörelsemönstret skapar dessutom en luftvirvel ovanför vingen som ger extra lyftkraft.

Detta är också anledningen till att humlor kan flyga i kyla. Genom att vibrera flygmusklerna utan att flyga kan humlan generera värme och höja sin kroppstemperatur. Drottningar gör detta särskilt på våren när de ruvar de första äggen.

Vanliga frågor om humlans livslängd

Hur länge lever en humla?

En humledrottning lever cirka 1 år. Arbetshumlor lever 3 till 5 veckor, och hanhumlor lever några veckor och dör på hösten.

Kan humlor sticka?

Ja, humlor kan sticka. Det är en myt att de ”bränns” istället. Endast honor (drottningar och arbetare) har gadd. Hanar saknar gadd helt.

Dör humlan när den sticker?

Nej, humlans gadd har inga hullingar, så hon kan sticka flera gånger utan att dö. Detta skiljer sig från honungsbi som dör efter ett sting.

Hur farligt är ett humlestick?

Humlestick är normalt mycket lindrigare än honungsbi- eller getingstick. Det känns som ett nålstick följt av svidande värme. Allergiska personer kan dock reagera kraftigt.

Hur många humlearter finns i Sverige?

I Sverige finns cirka 40 humlearter. De vanligaste är ljus jordhumla, mörk jordhumla, hushumla, stenhumla och åkerhumla.

Hur stort är ett humlesamhälle?

Ett humlesamhälle har normalt 10 till 150 arbetare beroende på art. Detta är mycket mindre än honungsbisamhällen som kan ha 50 000 individer.

Varför dör alla humlor på hösten?

Endast de nya befruktade drottningarna överlever vintern. Arbetare, hanar och den gamla drottningen dör alla på hösten. De nya drottningarna grundar nya samhällen nästa vår.

När vaknar humledrottningen?

Humledrottningar vaknar tidigt på våren, ofta redan i mars om vädret är milt. De är en av de första pollinatörerna som blir aktiva.

Är humlor bättre pollinatörer än honungsbi?

Ja, för många blommor är humlor bättre pollinatörer. De kan flyga i kallare väder (ned till 5 grader), har längre tunga och kan utföra vibrationspollinering som honungsbi inte klarar.

Är humlor utrotningshotade?

Flera humlearter är hotade i Sverige. Fältsumlan har inte setts sedan 1966, och stepphumlan anses globalt utdöd. Klimatförändringar är ett särskilt allvarligt hot.

Vad är en snylthumla?

Snylthumlor är humlor som parasiterar på andra humlearters bon. De saknar arbetare och fortplantar sig genom att döda värddrottningen och låta värdarbetare vårda deras avkomma.

Hur många ben har en humla?

Som alla insekter har humlan 6 ben. På bakbenen har arbetshumlor och drottningar specialiserade pollenkorgar där de samlar pollen för transport tillbaka till boet.