Hur länge lever en humla?

Humlor hör till sommarens vanligaste och mest omtyckta insekter i svenska trädgårdar. Eftersom de flyger redan i kallt vårväder pollinerar de många av årets första blommor. Ändå lever flera myter kvar om humlan, som att den bränns i stället för att sticka.

Hur länge lever en humla?

Hur länge en humla lever beror på vilken roll den har i samhället. En drottning lever cirka 1 år, medan arbetshumlor och hanar bara lever några veckor.

Drottningen kläcks på sensommaren, parar sig, övervintrar i marken och vaknar nästa vår för att grunda ett helt nytt samhälle. Sedan dör hon på hösten samma år. Hela hennes liv kretsar kring nästa års samhälle.

Arbetshumlorna lever betydligt kortare tid. Det tar 3 till 4 veckor att utvecklas från ägg till vuxen. Som vuxen lever en arbetshumla sedan 3 till 5 veckor. Räknat från ägget blir hela livet ungefär 6 till 9 veckor.

Ett år i humlesamhället

Humlans år börjar på våren, när drottningen vaknar ur sin vinterdvala. Hon har då inte ätit på flera månader och måste genast hitta blommor med nektar och pollen.

Från vårvaknet i mars till övervintringen i oktober går humlornas år igenom sex faser. Arbetare och hanar hinner bara vara med i några av dem. När året är slut är det de nya drottningarna som lever kvar.

Humlans sex faser under året

1. Vårvaknet (mars till april): drottningen vaknar och letar mat. Sälg och andra tidiga vårblommor är livsviktiga.
2. Bobyggandet (april till maj): drottningen hittar ett lämpligt bo, ofta ett övergivet sorkbo. Där bygger hon vaxceller, lägger sina första ägg och ruvar dem själv.
3. Arbetare kläcks (maj till juni): efter cirka 4 veckor kläcks de första arbetarna. De tar över födojakten medan drottningen koncentrerar sig på äggläggning.
4. Samhällets blomstring (juni till augusti): boet växer snabbt. Som mest kan ett humlebo innehålla flera hundra humlor, beroende på art.
5. Nya drottningar och hanar (augusti till september): drottningen börjar lägga obefruktade ägg som blir hanar, medan vissa honlarver utvecklas till nya drottningar. När de unga drottningarna har parat sig dör de gamla.
6. Övervintring (oktober till mars): bara de nya befruktade drottningarna överlever vintern. De gräver ned sig i jorden eller under löv och går i ide.

Kort efter parningen dör även arbetshumlorna. Hela det gamla samhället försvinner på hösten. Kvar blir de unga drottningarna, som för arten vidare till nästa år.

Hur många humlor bor i ett bo?

I ett humlebo bor från ett tiotal till flera hundra humlor, beroende på art. Mitt i sommaren kan ett stort bo rymma ett par hundra humlor samtidigt, men bara en drottning som lägger ägg. Humlesamhället är ändå litet jämfört med ett myrsamhälle, där tusentals myror kan leva tillsammans i flera år.

Humlor flyttar in i håligheter som redan finns, till exempel gamla sorkbon, stenrösen och hål i träd. Drottningen klär ofta boet med gräs och mossa. Ett humlebo används under en enda sommar.

De nya drottningarna flyger hundratals meter eller längre från boet där de kläcktes. Nästa vår startar varje drottning ett eget samhälle i ett nytt bo, aldrig i det gamla. Ett hemmabyggt humlebo i trädgården ska rymma uppemot 200 humlor och stå klart i mars eller april.

När dör humlor?

Humlor dör på sensommaren och hösten, när samhället har levt i ungefär 2 till 3 månader. I de flesta humlebon har arbetarna och den gamla drottningen dött senast i september. De sista hanarna dör när den första frosten kommer.

Arbetshumlor dör hela sommaren igenom och ersätts löpande av nya som kläcks i boet. En gammal arbetshumla känns igen på slitna och fransiga vingkanter efter veckor av flygande. Humlor som inte har hunnit hem till boet kan dö av en plötslig köldknäpp på kvällen.

Högar av döda humlor under blommande lindar i juli har en egen förklaring. När nektarn i lindblommorna börjar ta slut lockar doften fortfarande dit humlor. En del av dem får inte i sig tillräckligt med energi och dör under trädet. Linden blommar när humlesamhällena är som störst och många arbetare ändå snart ska dö.

Dör humlor på vintern?

Nej, de flesta humlor är redan döda när vintern kommer. Bara de unga drottningarna som har parat sig på sensommaren lever vidare. Drottningarna övervintrar i en frostfri håla under jorden, gärna i en slänt eller ett skogsbryn. Vintersömnen varar ända till mars eller april.

Innan vintersömnen äter den unga drottningen upp sig på nektar och pollen under ett par veckor. Under vintern får hon ingen mat alls och klarar sig på reserverna i kroppen. Till skillnad från getingar övervintrar humlor sällan inomhus.

Myten om att humlor bränns

Många svenskar tror att humlor inte kan sticka, eller att de ”bränns” i stället för att sticka. Det stämmer inte, för humlor är bin och honorna har en gadd, precis som honungsbin. Gadden finns dock bara hos honorna (drottningar och arbetare), medan hanhumlorna saknar gadd helt.

Skillnaderna mot honungsbin

• Humlor är inte aggressiva: de sticker bara om de känner sig akut hotade, till exempel om du trampar på dem eller stör boet kraftigt.
• Gadden är liten: humlans gadd är mycket mindre än honungsbiets och tränger ibland inte ens genom huden.
• Giftet är svagare: humlans gift verkar inte lika kraftigt som honungsbiets. Ett sting känns som ett litet nålstick följt av en svidande värmekänsla.
• Ingen hulling på gadden: humlans gadd saknar de hullingar som honungsbiets gadd har, så humlan dör inte efter ett sting. Hon kan sticka flera gånger om hon vill.

Den brännande känslan efter ett humlestick är det som har gett upphov till myten om att humlor ”bränns”. I själva verket är det giftet som ger en värmande och svidande reaktion, inte värmen i sig.

Humlearter i Sverige

I Sverige finns det cirka 40 olika humlearter. Av dem är nio snylthumlor, som saknar egna arbetare.

De vanligaste humlorna i Sverige

• Ljus jordhumla (Bombus lucorum): den kallades tidigare ”lundhumla” och är troligen den vanligaste humlearten i Sverige. Den är mörk med ett vitt band på bakkroppen.
• Mörk jordhumla (Bombus terrestris): arten är nästan identisk med ljus jordhumla men något större. Det är den humla som oftast odlas kommersiellt för pollinering.
• Hushumla (Bombus hypnorum): den är brunaktig med vit ”rumpa” och bygger ofta bo nära byggnader, ibland i fågelholkar.
• Stenhumla (Bombus lapidarius): stenhumlan är svart med röd bakkropp och vanlig i trädgårdar.
• Trädgårdshumla (Bombus hortorum): tack vare sin mycket långa tunga når den nektarn i blommor med djup kalk.
• Åkerhumla (Bombus pascuorum): den är brunorange och vanlig på blomrika ängar.
• Ängshumla (Bombus pratorum): ängshumlan är liten och har röd bakkropp.

Flera humlearter är hotade i Sverige och tre har redan försvunnit. Frukthumlan (Bombus pomorum), fälthumlan (Bombus ruderatus) och stäpphumlan (Bombus cullumanus) står i dag som nationellt utdöda i den svenska rödlistan. Fälthumlan har inte setts i Skåne sedan 1966 och stäpphumlan sågs senast på 1970-talet på Öland.

Stäpphumlan finns ändå kvar i andra delar av världen, bland annat i Spanien, Rumänien och Centralasien. Klimatförändringar är ett särskilt allvarligt hot mot humlor. De är anpassade för svalt klimat och kan inte flytta lika lätt som många andra insekter.

Varför är humlor så bra pollinatörer?

Humlor är ofta bättre pollinatörer än honungsbin för vissa grödor och blommor. Det beror på flera anpassningar som honungsbin saknar.

Humlans fördelar som pollinatör

• Tidigt ute: humledrottningar börjar flyga redan i mars vid temperaturer kring 5 grader Celsius. Honungsbin behöver 12 till 15 grader för att flyga. Det gör humlor mycket viktiga för pollinering av tidiga vårblommor som äpple, päron och bärbuskar.
• Lurvig kropp: humlornas långa pälsiga kropp samlar mycket pollen som lätt överförs mellan blommor.
• Lång tunga: vissa humlearter har en tunga på upp till 2 cm och kan pollinera djupkalkiga blommor som klöver, där honungsbin inte når fram.
• Vibrationspollinering: humlor kan ”skaka” pollen från vissa blommor (som tomat och blåbär) genom att vibrera muskler i bröstet på en viss frekvens. Honungsbin kan inte pollinera på det sättet.
• Hög kroppstemperatur: humlor håller en konstant kroppstemperatur på 30 grader, vilket gör att de kan vara aktiva även på kalla och blåsiga dagar.

Humlor används i dag kommersiellt i växthus, särskilt för tomatodling. Färdiga humlesamhällen med en drottning och omkring 100 arbetare säljs i speciella lådor till odlare.

Snylthumlor som lever i andra humlors bon

Snylthumlor, som också kallas gökhumlor, hör till undersläktet Psithyrus. De saknar helt egna arbetare och förökar sig genom att ta över bon som andra humlearter har byggt.

Så tar snylthumlan över ett bo

1. Väntan: snylthumlans drottning väntar tills värdsamhället har byggt upp ett bo med arbetare.
2. Intrånget: hon smyger in i boet och anpassar sig till värdens doft.
3. Angreppen: hon attackeras ofta av arbetarna men har kraftigare kroppspansar och klarar sig.
4. Drottningen dör: hon söker upp den ursprungliga drottningen och dödar henne eller äter upp hennes ägg.
5. Ny drottning: arbetarna accepterar henne som ny drottning och vårdar hennes ägg i stället.
6. Inga nya arbetare: endast nya drottningar och hanar kläcks, så samhället blir successivt svagare.

Sverige har flera snylthumlearter, ofta specialiserade på en viss värdart. Till exempel parasiterar stensnylthumlan på stenhumlan och åkersnylthumlan på åkerhumlan. Snylthumlorna är aggressivare än vanliga humlor och har tjockare kroppspansar, vilket hjälper dem att ta sig in i främmande bon.

Så flyger humlan

Det har länge sagts att klassiska flygmodeller visar att humlor ”inte borde kunna flyga”. Påståendet håller inte, men det visar hur annorlunda humlans flygteknik är jämfört med fåglars och flygplans.

En viktig del av förklaringen är proteinet resilin, det mest elastiska ämne som forskningen känner till. Resilin används i humlans flygmuskulatur för att lagra och frigöra energi vid varje vingslag. Det gör att hela kroppen vibrerar med upp till 200 slag per sekund. Vingformen och rörelsemönstret skapar dessutom en luftvirvel ovanför vingen som ger extra lyftkraft.

Vibrationerna förklarar också hur humlor kan flyga i kyla. Genom att låta flygmusklerna vibrera utan att lyfta kan humlan alstra värme och höja sin kroppstemperatur. Drottningarna gör så särskilt på våren, när de ruvar de första äggen.

Vanliga frågor om humlor

Kan humlor sticka?

Ja, humlor kan sticka. Det är en myt att de ”bränns” i stället. Endast honor (drottningar och arbetare) har gadd. Hanar saknar gadd helt.

Dör humlan när den sticker?

Nej, humlans gadd har inga hullingar, så hon kan sticka flera gånger utan att dö. Det skiljer sig från honungsbin, som dör efter ett sting.

Hur farligt är ett humlestick?

Ett humlestick är normalt mycket lindrigare än ett stick från ett honungsbi eller en geting. Det känns som ett nålstick följt av svidande värme. Allergiska personer kan dock reagera kraftigt.

När vaknar humledrottningen?

Humledrottningar vaknar tidigt på våren, ofta redan i mars om vädret är milt. De hör till de första pollinatörerna som blir aktiva.

Är humlor utrotningshotade?

Flera humlearter är hotade i Sverige. Frukthumla, fälthumla och stäpphumla står i dag som nationellt utdöda i den svenska rödlistan. Klimatförändringarna är ett särskilt allvarligt hot mot humlorna.

Hur många ben har en humla?

Som alla insekter har humlan 6 ben. På bakbenen har arbetshumlor och drottningar pollenkorgar där de samlar pollen för att bära hem det till boet.