Hoppa till innehållet
Home » Alla artiklar » Hur länge lever en mygga?

Hur länge lever en mygga?

Hur länge lever en mygga?

Visa kategori

Sortera:

Vald art

🐜 Myra

Antal ben 6
Antal ögon 2 eller 5
Livslängd 1 till 3 år (arbetare)
Klass Insekt

Myror är insekter med sex ben och två fasettögon. Drottningar och hanar har dessutom tre punktögon. Hos många bitmyror, till exempel stormyrorna (Formica), har även arbetarna punktögon, men de flesta andra myrarbetare saknar dem. Arbetare lever 1 till 3 år, medan drottningar ofta lever 10 till 20 år och som mest nästan 29 år. Det finns cirka 80 myrarter i Sverige.

Jämförelsetabell

Klicka på en rad för att se mer info om arten ovanför. Värdena är typiska för respektive grupp men variationer förekommer.

Art Ben Ögon Livslängd Klass

Källor: Naturhistoriska riksmuseet, SLU Artdatabanken, SVA, Sveriges entomologiska förening och universitetens faktablad. Livslängderna gäller arbetare eller vanliga vuxna individer. Drottningar och vissa arter kan leva betydligt längre.

Myggor hör till sommarens mest hatade insekter i Sverige, men deras liv är både kort och effektivt. De förökar sig snabbt, jagar med flera sinnen samtidigt och klarar ett tufft klimat.

Hur länge lever en mygga?

Svaret beror på myggans kön och art. Hanmyggor lever betydligt kortare, oftast bara några dagar till en vecka, eftersom deras enda biologiska funktion är att para sig med honorna. Honorna kan leva mycket längre, eftersom de behöver tid för att producera och lägga ägg. En honas livslängd varierar från några veckor upp till tre månader, eller cirka 100 dagar under optimala förhållanden.

Den vanligaste livslängden för en svensk stickmygga är 4 till 6 veckor. Det är fyra gånger längre än hanens liv men kortare än de 100 dagar som vissa övervintrande arter kan leva. Sydlig husmygga, en av de mer kortlivade arterna, lever bara 7 dagar som vuxen.

Skillnaden mellan hanar och honor

Den stora skillnaden i livslängd mellan han- och honmyggor speglar deras roller i livscykeln. Hanmyggorna har bara en uppgift, att para sig med honorna. När parningen är klar har de fyllt sin funktion och dör vanligtvis inom en vecka efter att de blivit vuxna. De lever på nektar och växtsaft och sticker aldrig.

Honorna måste i stället leva tillräckligt länge för att hinna producera och lägga sina ägg. För att äggen ska kunna utvecklas behöver honan proteiner och järn, något hon får genom att suga blod från varmblodiga djur. En honmygga kan suga blod vid flera tillfällen under sitt liv. Varje blodmåltid ger en ny äggkull.

Den så kallade gonotrofiska cykeln, perioden från blodmåltid till äggläggning, tar normalt 2 till 3 dagar i tropiskt klimat. I svensk sommarvärme kan en hona hinna med flera cykler under sin livstid, vilket gör henne till en av de mest produktiva organismerna i ekosystemet.

Myggans fyra livsstadier

Alla myggor genomgår fyra distinkta utvecklingsstadier, oavsett art. Utvecklingen från ägg till vuxen mygga tar allt från en vecka till flera månader, beroende på art och klimat.

Stadium Beskrivning och längd
1. Ägg Läggs av honan på vatten eller på mark intill vatten. Äggstadiet varar från några timmar till flera år hos övervintrande ägg.
2. Larv Lever i vatten, äter mikroskopisk föda och andas via luftrör vid ytan. Larvstadiet varar 1 till 4 veckor.
3. Puppa Ett vilostadium där myggan inte äter men förvandlas till vuxen mygga. Puppstadiet varar 2 till 4 dagar.
4. Vuxen mygga Flyger, parar sig och suger blod (bara honor). Hanar lever omkring 1 vecka och honor upp till 3 månader.

Larverna lever alltid i vatten. Därför finns myggor mest där det finns stillastående vatten, till exempel i dammar, sjökanter, regntunnor, träsk och tomma blomkrukor. Larverna ser ut som små maskar och simmar genom vattnet i typiska krumelurer. De andas via luftrör som de sticker upp till vattenytan.

Varför suger honmyggor blod?

Endast honmyggor suger blod, men det är inte för att de är hungriga. Honan behöver de proteiner och det järn som finns i ryggradsdjurs blod för att hennes ägg ska kunna utvecklas och kläckas. Utan blod kan honan inte producera fertila ägg. Hela hennes fortplantning hänger därför på att hon hittar minst en värd att suga blod från.

Honan har specialiserade mundelar, en lång sticktagg som består av flera tunna nålar. När hon sticker för hon ner taggen i huden, hittar ett blodkärl och sprutar in saliv som hindrar blodet från att koagulera. Saliven är den främsta orsaken till klådan efter ett myggbett, eftersom immunförsvaret reagerar på de främmande proteinerna i den. Eftersom varje blodmåltid kan ge en ny äggkull kan en enda hona lämna efter sig upp till 1 000 ägg under sitt liv.

Myggor i Sverige

I Sverige finns det minst 47 arter stickmyggor (Culicidae), medan hela världen har över 3 500 arter. De vanligaste svenska arterna är översvämningsmyggor (Aedes) som kläcks i stora mängder efter regnperioder, samt vanliga husmyggor (Culex pipiens) som ofta plågar oss inomhus. I Norrland och Lappland är myggmängderna på högsommaren så stora att de räknas till de värsta i Europa. Förklaringen är det långa dagsljuset, de många våtmarkerna och att det sällan blir frost under sommaren.

Svenska myggor är inte kräsna med värddjur. De sticker människor, hästar, kor och vilda djur. Till skillnad från tropiska arter sprider svenska myggor inte malaria, denguefeber eller andra livshotande sjukdomar. De orsakar klåda och kan i sällsynta fall överföra harpest (Francisella tularensis).

Myggan i tropikerna är mycket farligare

I tropiskt klimat sprider myggor sjukdomar som varje år dödar fler människor än något annat djur på jorden. Bara malaria, som sprids av Anopheles-myggor, dödar omkring 600 000 människor per år. Andra myggöverförda sjukdomar är denguefeber, zika, gula febern och västnilsvirus. Sverige har förskonats från sjukdomarna tack vare det kalla klimatet, men klimatförändringar kan göra att de börjar sprida sig norrut.

Hur hittar myggan sitt offer?

Honmyggor är mästare på att hitta blodvärdar trots att de är så små. De använder flera sinnen samtidigt.

Myggans sinnen på jakt

  • Koldioxid: myggor upptäcker koldioxid på flera meters avstånd. De följer strömmen av koldioxid som varmblodiga djur andas ut.
  • Kroppsvärme: myggor kan känna värme från djur på cirka en meters avstånd.
  • Dofter: svett, mjölksyra, oktanol och andra ämnen avslöjar lämpliga värdar.
  • Synen: på nära håll använder myggan sina fasettögon för att se siluetter och rörelser.

De flesta arter är som mest aktiva i skymningen och gryningen. Då varierar koldioxidhalten i luften som minst, så myggan har lättare att urskilja sitt offer mot bakgrunden. I dagsljus är koldioxidhalten mer ojämn på grund av växternas fotosyntes, vilket försvårar jakten.

Övervintring och äggens överlevnad

Olika myggarter har olika strategier för att klara den hårda svenska vintern. Vissa arter övervintrar som vuxna myggor. Hos några Culex-arter söker sig befruktade honor in i källare, ladugårdar och bergsskrevor och överlever flera månader i kall vila. På våren kryper de fram och börjar lägga ägg.

Andra arter, särskilt översvämningsmyggor, övervintrar som ägg. Äggen läggs på fuktig mark sent på hösten och kläcks först på våren, när marken svämmar över. Myggägg kan överleva flera år i marken under torra perioder och kläcks så snart förhållandena blir gynnsamma. Anpassningen förklarar varför Norrland kan få så enorma myggmängder efter regniga somrar.

Myggans kropp

Som alla insekter har myggan 6 ben som sitter på mellankroppen. Benen är långa och smala, vilket hjälper myggan att landa mjukt på olika ytor och snabbt flyga iväg om hon blir störd. Myggan har bara ett par vingar. Det bakre vingparet har omvandlats till små balansorgan, svängkolvar, som hjälper henne att flyga stabilt.

Myggans 2 fasettögon är välutvecklade och täcker det mesta av huvudet. Hon ser bra i mörker tack vare särskilda ljuskänsliga celler, vilket är en del av förklaringen till att hon är mest aktiv i skymningen. Mellan ögonen sitter de långa antennerna, som är hennes viktigaste sinnesorgan för doft.

En mygga väger ungefär 2 till 2,5 milligram, så lite att hon knappt påverkar luftströmmarna när hon flyger. Den låga vikten hjälper henne att landa på sina offer utan att bli upptäckt.

Visste du detta?

Myggor är trots sin korta livslängd en mycket gammal djurgrupp som har funnits på jorden i över 200 miljoner år. Det betyder att myggor kan ha sugit blod från dinosaurier. Den enda kända fossila myggan med blod i bakkroppen hittades i skiffer i Montana i USA och är 46 miljoner år gammal. Filmen Jurassic Park bygger sin handling på idén att hämta DNA från dinosaurier ur myggor bevarade i bärnsten.

Hur länge överlever en mygga efter ett bett?

Många tror att myggan dör direkt efter att hon har stuckit, men så är det inte. Efter varje blodmåltid flyger honan till en viloplats, smälter blodet, utvecklar äggen och lägger dem. Sedan börjar hon jaga nästa blodmåltid.

Under gynnsamma förhållanden hinner en mygghona med cykeln 5 till 7 gånger och kan då suga blod från upp till 7 olika värdar. Det förklarar delvis varför myggor sprider sjukdomar så effektivt i tropiskt klimat, där en enda infekterad mygga kan smitta många människor.

Vanliga frågor om myggans livslängd

Hur många ägg lägger en mygghona?
En mygghona lägger 100 till 300 ägg per gång och cirka 1 000 ägg totalt under sin livstid.
Vad väger en mygga?
En mygga väger ungefär 2 till 2,5 milligram, beroende på art och om hon nyligen har sugit blod.
Var lever mygglarver?
Mygglarver lever alltid i stillastående vatten, till exempel dammar, regntunnor, sjökanter, träsk och små vattenpölar. De andas via luftrör vid vattenytan.
Hur länge överlever myggägg?
Myggägg kan överleva flera år i marken under torra förhållanden. När området översvämmas kläcks de och nya myggor utvecklas inom 1 till 4 veckor.
När är myggor som mest aktiva?
De flesta arter är som mest aktiva i skymningen och gryningen, då koldioxidhalten i luften varierar som minst och de lätt kan urskilja sina offer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *