Riksdagen är Sveriges folkvalda lagstiftande församling och beskrivs ofta som folkets främsta företrädare. I praktiken betyder det att alla lagar i Sverige stiftas av riksdagen, att statens budget bestäms där, och att regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna styra. Sedan grundlagsreformen 1974 är riksdagen enkammarriksdag med 349 ledamöter, och den 13 september 2026 får svenska folket åter välja vilka som ska sitta där de kommande fyra åren.
För dig som vill förstå hur Sverige styrs är riksdagen den centrala punkten. Därför går vi i den här guiden igenom hur riksdagsledamöterna utses, hur en lag faktiskt blir till, vad utskotten gör och hur regeringen står i förhållande till riksdagen. Vi tittar också på hur du själv kan påverka.
Vad är riksdagen?
Riksdagen är Sveriges parlament. Här samlas 349 folkvalda ledamöter för att fatta de viktigaste politiska besluten i landet. Riksdagens uppgifter regleras i regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar. Där står att riksdagen är ”folkets främsta företrädare” och att den stiftar lag, beslutar om skatt och bestämmer hur statens medel ska användas.
Sedan riksdagsordningens reform 1974 är riksdagen så kallad enkammarriksdag, alltså en enda kammare. Tidigare hade Sverige en tvåkammarriksdag, ungefär som i många andra länder med en överkammare och en underkammare. Idag samlas alla 349 ledamöter i samma kammare och röstar tillsammans.
Riksdagens fyra huvuduppgifter
- Stiftar lagar: alla lagar i Sverige måste antas av riksdagen
- Beslutar om statsbudgeten: hur statens pengar ska fördelas mellan olika områden
- Kontrollerar regeringen: granskar att regeringen följer lagar och riksdagsbeslut
- Påverkar EU-arbetet: bereder svenska ståndpunkter inför EU-möten via EU-nämnden
Riksdagens 600 år av historia
Sveriges riksdag har en av världens äldsta parlamentariska traditioner med rötter ända till Engelbrekts möte i Arboga 1435. Vägen från ståndsriksdagens fyra stånd (adel, präster, borgare och bönder) till dagens 8-partiriksdag med 349 ledamöter har gått genom flera dramatiska reformer — frihetstidens parlamentariska experiment 1719, representationsreformen 1866, kvinnornas rösträtt 1921 och övergången till enkammarriksdagen 1971. Tidslinjen nedan visar de avgörande stegen. Filtrera på kategori för att fokusera på riksdagsreformer, rösträttsutvidgningar eller andra stora omläggningar.
Mandatfördelningen i riksdagen 2022–2026
Efter riksdagsvalet den 11 september 2022 fördelades de 349 mandaten enligt valresultatet. Tabellen visar partiernas mandat vid mandatperiodens början. Under mandatperioden har totalt nio ledamöter lämnat sina ursprungliga partier och sitter som politiska vildar utan partibeteckning.
| Parti | Mandat 2022 | Andel rösterna |
|---|---|---|
| Socialdemokraterna (S) | 107 | 30,3 % |
| Sverigedemokraterna (SD) | 73 | 20,5 % |
| Moderaterna (M) | 68 | 19,1 % |
| Vänsterpartiet (V) | 24 | 6,8 % |
| Centerpartiet (C) | 24 | 6,7 % |
| Kristdemokraterna (KD) | 19 | 5,3 % |
| Miljöpartiet (MP) | 18 | 5,1 % |
| Liberalerna (L) | 16 | 4,6 % |
Regeringen Kristersson bildades efter valet av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med parlamentariskt stöd från Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet. Det är första gången sedan SD kom in i riksdagen 2010 som partiet har ett formellt inflytande över regeringspolitiken, även om SD inte har några ministerposter.
Så väljs riksdagens ledamöter
Riksdagens 349 ledamöter väljs vart fjärde år genom allmänna val. Nästa riksdagsval äger rum söndagen den 13 september 2026. Alla svenska medborgare som har fyllt 18 år senast på valdagen har rösträtt och får också ställa upp som kandidater. Förtidsröstning kan ske från den 26 augusti.
Sverige är indelat i 29 valkretsar, och varje valkrets har ett bestämt antal mandat baserat på antalet röstberättigade. Av de 349 mandaten är 310 fasta valkretsmandat medan 39 är så kallade utjämningsmandat som fördelas i efterhand för att resultatet ska bli proportionellt på riksnivå.
Spärrar och proportionalitet
För att ett parti ska få vara med i mandatfördelningen krävs antingen 4 procent av rösterna i hela landet eller minst 12 procent i en valkrets. Spärren finns för att förhindra alltför stor splittring i riksdagen. Sedan 2014 har dock svensk politik varit ovanligt fragmenterad med åtta partier i riksdagen, vilket gör regeringsbildningen mer komplicerad. Inför valet 2026 ligger Liberalerna enligt opinionsmätningar nära spärren och kan riskera att åka ur.
📊 Beslutsförhet i kammaren
Det är ovanligt att alla 349 ledamöter är på plats samtidigt. För praktiska beslut räcker det med att riksdagen är beslutsför, vilket innebär att minst hälften av ledamöterna deltar. I komplicerade frågor är dock närvaron oftast hög och uppmärksamheten stor. Sittningar med viktiga voteringar samlar nästan alltid fullt hus.
Talmannen och talmanspresidiet
Talmannen är riksdagens högste företrädare och leder dess arbete. Sedan 2018 är Andreas Norlén (M) talman, omvald 26 september 2022 för perioden 2022–2026. Han väljs av riksdagen efter varje val och har en central roll vid regeringsbildningen, eftersom det är talmannen som föreslår en ny statsminister efter ett val. Riksdagen röstar sedan om förslaget.
Vid sin sida har talmannen tre vice talmän, valda för samma period:
- Förste vice talman: Kenneth G Forslund (S)
- Andre vice talman: Julia Kronlid (SD)
- Tredje vice talman: Kerstin Lundgren (C)
Tillsammans bildar de talmanspresidiet och kan fördela arbetet med att leda kammaren mellan sig. Talmannen leder också debatterna och fungerar som Sveriges andra statsöverhuvud i protokollära sammanhang, direkt efter kungen. Talmannen ska vara opartisk och deltar därför inte i partipolitiska debatter eller voteringar i kammaren, även om hen formellt fortfarande är medlem i sitt parti.
De 15 utskotten där arbetet görs
Det är i utskotten som det stora arbetet i riksdagen faktiskt sker. Här bereds alla lagförslag, motioner och budgetärenden innan de tas upp för beslut i kammaren. Riksdagen har 15 fackutskott samt en EU-nämnd som hanterar svenska ståndpunkter inför EU-möten. Varje utskott består av 17 ledamöter, och fördelningen mellan partierna speglar riksdagens sammansättning.
| Utskott | Hanterar bland annat |
|---|---|
| Arbetsmarknadsutskottet | Arbetsmarknadspolitik, arbetslöshet, jämställdhet |
| Civilutskottet | Bostäder, konsumentfrågor, familjerätt |
| Finansutskottet | Statsbudget, ekonomisk politik, skatter |
| Försvarsutskottet | Försvarspolitik, NATO-frågor, krisberedskap |
| Justitieutskottet | Rättsväsende, brott och straff, åklagarmyndigheter |
| Konstitutionsutskottet (KU) | Grundlagar, regeringsgranskning, valfrågor |
| Kulturutskottet | Kultur, medier, idrott, ungdomsfrågor |
| Miljö- och jordbruksutskottet | Klimat, miljö, jordbruk, livsmedel |
| Näringsutskottet | Näringsliv, energi, regionalpolitik |
| Skatteutskottet | Skatter, tullar, avgifter |
| Socialförsäkringsutskottet | Pension, sjukförsäkring, migration |
| Socialutskottet | Sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg |
| Trafikutskottet | Transporter, infrastruktur, post |
| Utbildningsutskottet | Skola, högskola, forskning |
| Utrikesutskottet | Utrikespolitik, internationellt bistånd |
Ledamöterna specialiserar sig och utskotten kan därför göra grundliga utredningar inom sitt område. När ett utskott har behandlat ett ärende lämnar det ett betänkande med förslag till beslut, som sedan tas upp i kammaren för votering.
Så blir en lag till i sju steg
Lagstiftningsprocessen i Sverige följer en fast ordning. Hela processen tar oftast minst ett år, ibland flera, och inkluderar både regeringen, utredare, remissinstanser och slutligen riksdagen.
Det sjunde och avslutande steget är att lagen publiceras i Svensk författningssamling (SFS) och börjar gälla från ett bestämt datum, ofta 1 januari eller 1 juli. Riksdagsledamöter kan också lägga fram egna lagförslag genom motioner, men de flesta lagar börjar i regeringen. Skälet är enkelt: regeringen har en stor myndighetsapparat med expertis som kan utreda förslagen grundligt, vilket en enskild riksdagsledamot sällan har möjlighet till.
Voteringar och majoritetsregler
När ett ärende har beretts klart i utskottet röstar riksdagen om det i kammaren. Voteringarna sker oftast genom så kallad acklamation där talmannen frågar ”kan det godkännas” och ledamöterna svarar ”ja” eller ”nej”. Om resultatet är oklart begärs omröstning, då ledamöterna trycker på en knapp vid sin plats. Resultatet visas direkt på storbildskärmar.
För de flesta beslut krävs enkel majoritet, alltså fler ja-röster än nej-röster bland de närvarande. Vissa beslut kräver dock kvalificerad majoritet, exempelvis när grundlagar ändras. Då måste två likalydande beslut fattas av två olika riksdagar med ett mellanliggande val, vilket gör att grundlagsändringar tar minst fyra år och i praktiken inte kan genomföras under en enda mandatperiod.
💡 Fri och självständig ledamot
Riksdagsledamöter har formellt rätt att rösta efter eget samvete, oavsett vad partiet säger. Detta kallas att vara ”fri och självständig” och stadgas i regeringsformen. I praktiken röstar dock de allra flesta efter partilinjen, eftersom partidisciplinen är stark. Avvikande röster sker framförallt i värde- och samvetsfrågor som dödshjälp, surrogatmödraskap eller abortregler.
Riksdagen och regeringen som två separata makter
Sverige har parlamentarism, vilket innebär att regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna sitta. Statsministern utses inte av kungen utan av riksdagen, efter förslag från talmannen. Om statsministern förlorar riksdagens förtroende efter en misstroendeförklaring (minst 175 ledamöter måste rösta för), måste regeringen avgå eller utlysa nyval.
Konstitutionsutskottet (KU) spelar en särskild roll i kontrollen av regeringen. KU granskar löpande att regeringen följer lagar och fattar beslut korrekt. Riksdagsledamöter kan göra anmälningar till KU, som sedan utreder ärendet och lämnar ett offentligt yttrande. KU-anmälningar är ett vanligt politiskt verktyg för oppositionen, även om de sällan leder till formella sanktioner.
Riksdagens påverkan på EU-frågor
EU-nämnden är riksdagens särskilda organ för EU-frågor. Innan svenska statsråd deltar i ministerrådsmöten i Bryssel ska de samråda med EU-nämnden och förankra Sveriges position. EU-nämnden består av 17 ledamöter och leds av en ordförande från ett oppositionsparti. Det är ett av de mest avgörande forumen för att säkerställa svenskt inflytande över EU-rätten innan den blir bindande.
Hur kan du som medborgare påverka?
Det finns flera sätt att påverka riksdagens arbete utöver att rösta vart fjärde år. Här är de vanligaste och mest effektiva:
- Kontakta din riksdagsledamot. Alla riksdagsledamöter har e-postadress på riksdagen.se och svarar oftast på frågor från väljare.
- Skriv en debattartikel. Större tidningar publicerar artiklar från medborgare, och politiker läser dem.
- Engagera dig partipolitiskt. Att gå med i ett parti ger direkt påverkan på vad partiet driver.
- Skriv till ett utskott. Utskotten tar emot brev och kan i vissa fall hålla utfrågningar med medborgare och experter.
- Delta i remissrundor. När statliga utredningar är klara kan vem som helst ofta lämna synpunkter.
- Besök riksdagen. Riksdagen erbjuder gratis visningar och debatter i kammaren är öppna för allmänheten.
Vanliga frågor om riksdagen
- Hur många riksdagsledamöter är det i Sverige?
- Sverige har 349 riksdagsledamöter. Antalet har varit detsamma sedan 1976 och fastställs i regeringsformen. Av dessa är 310 fasta valkretsmandat medan 39 är utjämningsmandat för att skapa proportionalitet på riksnivå.
- Hur ofta är det riksdagsval?
- Vart fjärde år. Senaste riksdagsvalet hölls söndagen den 11 september 2022 och nästa val äger rum söndagen den 13 september 2026. Förtidsröstning kan ske från och med 26 augusti 2026.
- Vem är riksdagens talman 2026?
- Andreas Norlén (Moderaterna) har varit talman sedan 2018 och omvaldes 26 september 2022 för perioden 2022 till 2026. Talmannen leder riksdagens arbete, föreslår statsminister vid regeringsbildning och fungerar som Sveriges andra statsöverhuvud efter kungen i protokollära sammanhang.
- Vilka är vice talmän?
- Kenneth G Forslund (S) är förste vice talman, Julia Kronlid (SD) är andre vice talman och Kerstin Lundgren (C) är tredje vice talman. Tillsammans med talmannen bildar de talmanspresidiet och fördelar arbetet med att leda kammaren.
- Var ligger riksdagshuset?
- Riksdagen sammanträder i riksdagshuset på Helgeandsholmen i centrala Stockholm, granne med Slottet och Operan. Byggnaden invigdes 1905 och är fortfarande riksdagens huvudsäte. Allmänheten kan besöka riksdagen och delta i visningar.
- Vad är skillnaden mellan riksdagen och regeringen?
- Riksdagen är folkvald och stiftar lagarna. Regeringen leder den dagliga politiken och verkställer riksdagens beslut. Regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna sitta kvar. Om minst 175 ledamöter röstar för en misstroendeförklaring måste regeringen avgå eller utlysa nyval.
- Vad är ett utskott?
- Ett utskott är en grupp riksdagsledamöter som specialiserar sig på ett politikområde. Riksdagen har 15 utskott och en EU-nämnd. Varje utskott består av 17 ledamöter, fördelade mellan partierna efter riksdagens sammansättning. I utskotten bereds alla beslut som sedan tas i kammaren.
- Vad är konstitutionsutskottet?
- Konstitutionsutskottet, eller KU, är det utskott som granskar regeringen och ansvarar för grundlagsfrågor. KU-anmälningar är ett vanligt sätt för oppositionen att kontrollera regeringens handlande. Andreas Norlén var själv ordförande för KU 2014–2018 innan han blev talman.
- Hur ofta sammanträder riksdagen?
- Riksdagen sammanträder normalt måndag, tisdag, onsdag och torsdag under arbetsåret september till juni. Totalt hålls runt 100 plenisammanträden per år. Mellan plenisammanträdena pågår arbete i utskotten och i ledamöternas valkretsar.
- Får riksdagsledamöter rösta hur de vill?
- Formellt ja. Regeringsformen säger att en ledamot är ”fri och självständig”. I praktiken följer ledamöter dock nästan alltid sin partilinje, eftersom partidisciplinen är stark. Avvikande röster sker främst i värde- och samvetsfrågor som dödshjälp eller abortregler.
- Hur ändras grundlagen?
- Grundlagsändringar kräver två likalydande beslut av två olika riksdagar med ett mellanliggande riksdagsval. Det innebär att en grundlagsändring tar minst fyra år och i praktiken inte kan genomföras under en enda mandatperiod. Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
- Vilka partier sitter i riksdagen 2026?
- Åtta partier sitter i riksdagen under mandatperioden 2022–2026: Socialdemokraterna (107 mandat), Sverigedemokraterna (73), Moderaterna (68), Vänsterpartiet (24), Centerpartiet (24), Kristdemokraterna (19), Miljöpartiet (18) och Liberalerna (16). Regeringen Kristersson består av M, KD och L med parlamentariskt stöd från SD genom Tidöavtalet.