Riksdagen är Sveriges folkvalda lagstiftande församling och beskrivs ofta som folkets främsta företrädare. I praktiken betyder det att alla lagar i Sverige stiftas av riksdagen, att statens budget bestäms där, och att regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna styra. Sedan grundlagsreformen 1974 är riksdagen enkammarriksdag med 349 ledamöter, och den 13 september 2026 får svenska folket åter välja vilka som ska sitta där de kommande fyra åren.

För dig som vill förstå hur Sverige styrs är riksdagen den centrala punkten. Därför går vi i den här guiden igenom hur riksdagsledamöterna utses, hur en lag faktiskt blir till, vad utskotten gör och hur regeringen står i förhållande till riksdagen. Vi tittar också på hur du själv kan påverka.

Vad är riksdagen?

Riksdagen är Sveriges parlament. Här samlas 349 folkvalda ledamöter för att fatta de viktigaste politiska besluten i landet. Riksdagens uppgifter regleras i regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar. Där står att riksdagen är ”folkets främsta företrädare” och att den stiftar lag, beslutar om skatt och bestämmer hur statens medel ska användas.

Sedan riksdagsordningens reform 1974 är riksdagen så kallad enkammarriksdag, alltså en enda kammare. Tidigare hade Sverige en tvåkammarriksdag, ungefär som man har i många andra länder med en överkammare och en underkammare. Idag samlas alla 349 ledamöter i samma kammare och röstar tillsammans.

Riksdagens fyra huvuduppgifter

• Stiftar lagar — alla lagar i Sverige måste antas av riksdagen
• Beslutar om statsbudgeten — hur statens pengar ska fördelas mellan olika områden
• Kontrollerar regeringen — granskar att regeringen följer lagar och riksdagsbeslut
• Påverkar EU-arbetet — bereder svenska ståndpunkter inför EU-möten

Så väljs riksdagens ledamöter

Riksdagens 349 ledamöter väljs vart fjärde år genom allmänna val. Nästa riksdagsval äger rum söndagen den 13 september 2026. Alla svenska medborgare som har fyllt 18 år senast på valdagen har rösträtt och får också ställa upp som kandidater.

Sverige är indelat i 29 valkretsar, och varje valkrets har ett bestämt antal mandat baserat på antalet röstberättigade. Av de 349 mandaten är 310 fasta valkretsmandat medan 39 är så kallade utjämningsmandat som fördelas i efterhand för att resultatet ska bli proportionellt på riksnivå.

Spärrar och proportionalitet

För att ett parti ska få vara med i mandatfördelningen krävs antingen 4 % av rösterna i hela landet eller minst 12 % i en valkrets. Spärren finns för att förhindra alltför stor splittring i riksdagen. Sedan 2014 har dock svensk politik varit ovanligt fragmenterad med åtta partier i riksdagen, vilket gör regeringsbildningen mer komplicerad.

Talmannen och talmanspresidiet

Talmannen är riksdagens högste företrädare och leder dess arbete. Sedan 2018 är Andreas Norlén (M) talman, omvald för perioden 2022 till 2026. Han väljs av riksdagen efter varje val och har en central roll vid regeringsbildningen, eftersom det är talmannen som föreslår en ny statsminister efter ett val. Riksdagen röstar sedan om förslaget.

Vid sin sida har talmannen tre vice talmän, valda för samma period:

• Förste vice talman: Kenneth G Forslund (S)
• Andre vice talman: Julia Kronlid (SD)
• Tredje vice talman: Kerstin Lundgren (C)

Tillsammans bildar de talmanspresidiet och kan fördela arbetet med att leda kammaren mellan sig. Talmannen leder också debatterna och fungerar som Sveriges andra statsöverhuvud i protokollära sammanhang, direkt efter kungen. Talmannen ska vara opartisk och deltar därför inte i partipolitiska debatter, även om hen formellt fortfarande är medlem i sitt parti.

De femton utskotten

Det är i utskotten som det stora arbetet i riksdagen faktiskt sker. Här bereds alla lagförslag, motioner och budgetärenden innan de tas upp för beslut i kammaren. Riksdagen har 15 fackutskott samt en EU-nämnd som hanterar svenska ståndpunkter inför EU-möten.

Varje utskott består av 17 ledamöter, och fördelningen mellan partierna speglar riksdagens sammansättning. Ledamöterna specialiserar sig och utskotten kan därför göra grundliga utredningar inom sitt område. När ett utskott har behandlat ett ärende lämnar det ett betänkande med förslag till beslut, som sedan tas upp i kammaren för votering.

Så blir en lag till — sju steg

Lagstiftningsprocessen i Sverige följer en fast ordning. För att förstå hur ett politiskt förslag blir till svensk lag, hjälper det att gå igenom alla steg.

1. Idé eller behov. Förslag kan komma från regeringen, riksdagsledamöter (motioner), partier, intresseorganisationer eller medborgare
2. Utredning. Regeringen tillsätter ofta en statlig utredning som tar fram fakta, analys och konkreta förslag
3. Remissrunda. Förslaget skickas till myndigheter, organisationer och experter som lämnar synpunkter
4. Proposition. Regeringen bearbetar förslaget och lämnar en proposition (lagförslag) till riksdagen
5. Utskottsbehandling. Det relevanta utskottet behandlar förslaget och lämnar ett betänkande
6. Debatt och votering. Riksdagens kammare debatterar och röstar om förslaget
7. Sanktion och kungörelse. Lagen publiceras i Svensk författningssamling och börjar gälla från ett bestämt datum

Hela processen tar oftast minst ett år, ibland flera. Riksdagsledamöter kan också lägga fram egna lagförslag genom motioner, men de flesta lagar börjar i regeringen. Skälet är enkelt: regeringen har en stor myndighetsapparat med expertis som kan utreda förslagen grundligt, vilket en enskild riksdagsledamot sällan har möjlighet till.

Voteringar och majoritetsregler

När ett ärende har beretts klart i utskottet röstar riksdagen om det i kammaren. Voteringarna sker oftast genom så kallad acklamation där talmannen frågar ”kan det godkännas” och ledamöterna svarar ”ja” eller ”nej”. Om resultatet är oklart begärs omröstning, då ledamöterna trycker på en knapp vid sin plats. Resultatet visas direkt på storbildskärmar.

För de flesta beslut krävs enkel majoritet, alltså fler ja-röster än nej-röster bland de närvarande. Vissa beslut kräver dock kvalificerad majoritet, exempelvis när grundlagar ändras. Då måste två likalydande beslut fattas av två olika riksdagar med ett mellanliggande val, vilket gör att grundlagsändringar tar minst fyra år.

Riksdagen och regeringen — två separata makter

Sverige har parlamentarism, vilket innebär att regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna sitta. Statsministern utses inte av kungen utan av riksdagen, efter förslag från talmannen. Om statsministern förlorar riksdagens förtroende måste regeringen avgå eller utlysa nyval.

Konstitutionsutskottet (KU) spelar en särskild roll i kontrollen av regeringen. KU granskar löpande att regeringen följer lagar och fattar beslut korrekt. Riksdagsledamöter kan göra anmälningar till KU, som sedan utreder ärendet och lämnar ett offentligt yttrande. KU-anmälningar är ett vanligt politiskt verktyg för oppositionen.

Hur kan du som medborgare påverka?

Det finns flera sätt att påverka riksdagens arbete utöver att rösta vart fjärde år. Här är de vanligaste och mest effektiva:

• Kontakta din riksdagsledamot. Alla riksdagsledamöter har e-postadress på riksdagen.se och svarar oftast på frågor från väljare
• Skriv en debattartikel. Större tidningar publicerar artiklar från medborgare, och politiker läser dem
• Engagera dig partipolitiskt. Att gå med i ett parti ger direkt påverkan på vad partiet driver
• Skriv till ett utskott. Utskotten tar emot brev och kan i vissa fall hålla utfrågningar med medborgare och experter
• Delta i remissrundor. När statliga utredningar är klara kan vem som helst ofta lämna synpunkter

Vanliga frågor

Hur många riksdagsledamöter är det i Sverige?

Sverige har 349 riksdagsledamöter. Antalet har varit detsamma sedan 1976 och fastställs i regeringsformen.

Hur ofta är det riksdagsval?

Vart fjärde år. Senaste riksdagsvalet hölls den 11 september 2022 och nästa val äger rum söndagen den 13 september 2026.

Vem är riksdagens talman?

Andreas Norlén (Moderaterna) har varit talman sedan 2018 och valdes om för perioden 2022 till 2026. Talmannen leder riksdagens arbete och föreslår statsminister vid regeringsbildning.

Vilka är vice talmän?

Kenneth G Forslund (S) är förste vice talman, Julia Kronlid (SD) är andre vice talman och Kerstin Lundgren (C) är tredje vice talman.

Var ligger riksdagshuset?

Riksdagen sammanträder i riksdagshuset på Helgeandsholmen i centrala Stockholm, granne med Slottet och Operan.

Vad är skillnaden mellan riksdagen och regeringen?

Riksdagen är folkvald och stiftar lagarna. Regeringen leder den dagliga politiken och verkställer riksdagens beslut. Regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna sitta kvar.

Vad är ett utskott?

Ett utskott är en grupp riksdagsledamöter som specialiserar sig på ett politikområde. Riksdagen har 15 utskott och en EU-nämnd. I utskotten bereds alla beslut som sedan tas i kammaren.

Vad är konstitutionsutskottet?

Konstitutionsutskottet, eller KU, är det utskott som granskar regeringen och ansvarar för grundlagsfrågor. KU-anmälningar är ett vanligt sätt för oppositionen att kontrollera regeringens handlande.

Hur ofta sammanträder riksdagen?

Riksdagen sammanträder normalt måndag, tisdag, onsdag och torsdag under arbetsåret september till juni. Totalt hålls runt 100 plenisammanträden per år.

Får riksdagsledamöter rösta hur de vill?

Formellt ja. Regeringsformen säger att en ledamot är ’fri och självständig’. I praktiken följer ledamöter dock nästan alltid sin partilinje, eftersom partidisciplinen är stark.