Hur fungerar sjukpenning?

För dig som är anställd följer sjukpenning dag för dag ett fast schema, där både utbetalaren och Försäkringskassans prövning skiftar vid bestämda dagar. Dag 90 och dag 180 ändrar inte sjukpenningens nivå, men de avgör vilket arbete din arbetsförmåga jämförs med.

Att bli sjuk kan slå hårt mot ekonomin, trots att Sverige har ett väl utbyggt sjukförsäkringssystem. Med sjuklön från arbetsgivaren, sjukpenning från Försäkringskassan, kollektivavtalad sjukpenning och privata försäkringar kan ersättningskedjan bli svår att överblicka. Det gäller särskilt när du är sjuk och kanske inte orkar sätta dig in i regelverket.

Vad är sjukpenning?

Sjukpenning är den lagstadgade ersättning som betalas ut när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Systemet är uppdelat i två huvuddelar: sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 dagarna och sjukpenning från Försäkringskassan från dag 15. Reglerna finns i sjuklönelagen och socialförsäkringsbalken.

För att ha rätt till sjukpenning krävs att din arbetsförmåga är nedsatt med minst 25 procent på grund av sjukdom. Det räcker inte att vara sjuk, utan sjukdomen måste påverka din förmåga att utföra ditt arbete. Försäkringskassan bedömer din arbetsförmåga utifrån ett läkarintyg som du själv lämnar in.

Olika ersättningsfaser

• Dag 1: Arbetsgivaren gör ett karensavdrag på 20 procent av den sjuklön du får en genomsnittlig vecka.
• Dag 2 till 14: Arbetsgivaren betalar sjuklön på 80 procent av lönen.
• Dag 15 till 364: Försäkringskassan betalar sjukpenning på normalnivå, knappt 80 procent av SGI.
• Dag 365 och framåt: Sjukpenningen går över till fortsättningsnivå på 75 procent av SGI.
• Långvarig sjukdom: Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan bli aktuell när arbetsförmågan är nedsatt under lång tid.

Är sjukpenning 80 % av lönen?

Sjukpenning är knappt 80 procent av lönen, närmare bestämt 77,6 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Siffran 77,6 procent kommer från att Försäkringskassan multiplicerar ersättningsnivån 80 procent med omräkningsfaktorn 0,97. Efter 364 dagar sjunker sjukpenningen till 72,75 procent av SGI. Hela 80 procent av lönen får du bara som sjuklön från arbetsgivaren dag 2 till 14.

Taket för SGI gör att andelen blir lägre för den som tjänar mer än cirka 49 333 kronor i månaden. Vid en månadslön på 60 000 kronor ger den högsta sjukpenningen knappt 38 000 kronor i månaden, ungefär 63 procent av lönen.

Vilka är de nya reglerna för sjukpenning?

Den största nya regeln för sjukpenning gäller sedan 1 mars 2026: anställda med hel sjukpenning kan arbetspröva hos sin arbetsgivare och behålla hela ersättningen. Från 1 januari 2026 kan du dessutom ha kvar sjukpenningen ett år längre än tidigare. Det beror på att pensionsåldern höjdes från 66 till 67 år, när riktåldern för pension började gälla.

Arbetsprövningen gäller bara hos den arbetsgivare där du är anställd och kräver att du är helt sjukskriven. En period är alltid 14 kalenderdagar. Du kan arbetspröva två perioder under 365 dagar med minst 29 kalenderdagar emellan. Anmälan ska vara skriftlig, undertecknad av både dig och arbetsgivaren och ha kommit in till Försäkringskassan minst 14 dagar innan du börjar.

Den högsta sjukpenningen steg från 1 250 kronor per dag 2025 till 1 259 kronor 2026, när prisbasbeloppet höjdes till 59 200 kronor. Från 1 juli 2026 kan Försäkringskassan ta ut en sanktionsavgift om fel uppgifter eller ändringar som inte anmälts har gett en felaktig utbetalning. Avgiften fungerar som ett straff och är 25 procent av det belopp som betalats ut fel, minst 2 368 kronor. Karensavdraget, sjuklönen på 80 procent och rehabkedjans tidsgränser vid dag 90, 180 och 365 är desamma som tidigare.

Karensavdraget och de första 14 dagarna

Sedan 1 januari 2019 har Sverige karensavdrag i stället för den tidigare karensdagen. Skälet till reformen var att karensdagen slog olika hårt beroende på vilken dag i veckan sjukdomen kom. För den som arbetade lika långa dagar måndag till fredag spelade veckodagen ingen roll. Den som arbetade oregelbundet, till exempel med ett långt helgpass, kunde däremot förlora betydligt mer på en enda karensdag.

Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön du skulle ha fått under en genomsnittlig arbetsvecka. Arbetar du normalt 40 timmar i veckan blir karensavdraget lika stort som sjuklönen för 8 timmar, oavsett vilken dag du blir sjuk. Det gör avdraget mer rättvist mellan olika arbetstider.

Allmänt och särskilt högriskskydd

Har du varit sjuk vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod gäller allmänt högriskskydd. Då slipper du karensavdraget och får sjuklön eller sjukpenning från första sjukdagen, oavsett orsak till sjukfrånvaron.

Särskilt högriskskydd finns för personer med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Sjukdomen ska leda till många kortare sjukfall eller minst en längre sjukperiod på mer än 28 dagar i följd. Skyddet måste sökas hos Försäkringskassan och innebär att arbetsgivaren kan få tillbaka sina sjuklönekostnader och att du själv slipper karensavdraget.

Räkna ut din sjukpenning

Med kalkylatorn räknar du ut karensavdrag, sjuklön från arbetsgivaren (dag 1 till 14) och sjukpenning från Försäkringskassan (dag 15 och framåt). Den klarar både normalnivån (77,6 procent) och fortsättningsnivån (72,75 procent från dag 365) och räknar in kollektivavtalets sjukpenningtillägg.

Rehabkedjans bedömningar vid dag 90, 180 och 365

Ju längre du har varit sjuk, desto hårdare prövar Försäkringskassan din rätt till sjukpenning. Ordningen kallas rehabiliteringskedjan eller rehabkedjan och har tre fasta tidpunkter där bedömningen eller ersättningen ändras.

Sjukskrivningens fyra faser

• Dag 1 till 90: Arbetsförmågan bedöms mot ditt vanliga arbete eller ett annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda.
• Dag 91 till 180: Nu jämförs arbetsförmågan med alla arbeten hos din arbetsgivare. Du har bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något av dem.
• Dag 181 till 364: Försäkringskassan prövar arbetsförmågan mot ett ”normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden”. Det innebär att du måste vara så sjuk att du inte kan utföra något arbete alls.
• Dag 365 och framåt: Bedömningen är densamma som dag 181 till 364, men sjukpenningen sänks till fortsättningsnivå på 75 procent.

Det finns undantag från den hårda bedömningen efter dag 180. Arbetsförmågan prövas fortfarande mot arbete hos din arbetsgivare om du troligen kan gå tillbaka dit med samma arbetstid innan ett år har gått. Detsamma gäller om du har en allvarlig sjukdom, till exempel cancer.

Undantaget gäller också dig som är född 1962 eller tidigare och har fyllt 63 år. Är du född 1963 eller senare gäller undantaget när du har fyllt 64 år.

SGI och hur sjukpenningen räknas

SGI står för sjukpenninggrundande inkomst och är samma inkomstmått som används för föräldrapenning, VAB och andra inkomstbaserade ersättningar. Den motsvarar din förväntade årsinkomst från arbete, det vill säga månadslönen × 12. Försäkringskassan fastställer din SGI när du ansöker om ersättning.

För 2026 är SGI-taket 592 000 kronor, vilket är 10 prisbasbelopp à 59 200 kronor. Med det taket får den som tjänar upp till cirka 49 333 kronor i månaden full ersättning från Försäkringskassan. Taket höjdes från 8 till 10 prisbasbelopp den 1 januari 2022. Ersättning för lön över taket kan i stället komma från kollektivavtal eller privata försäkringar.

Skillnaden mellan sjuklön och sjukpenning

Sjuklön och sjukpenning räknas fram på olika sätt. Sjuklönen utgår från din lön och kommer från arbetsgivaren, så karensavdraget och utbetalningen sköts via lönen. Sjukpenningen utgår från SGI, som är en förenklad version av årslönen. Den betalas direkt från Försäkringskassan till ditt bankkonto.

För de flesta märks skillnaden mest i när pengarna kommer. Sjuklönen betalas ut på den vanliga lönedagen i månadsslutet, medan sjukpenningen kan betalas ut flera gånger per månad efter att Försäkringskassan godkänt din ansökan. Till skillnad från sjuklönen måste du själv ansöka om sjukpenning på Mina sidor efter dag 14.

Räkna ut din SGI och dagersättning

SGI är grunden för alla inkomstbaserade ersättningar från Försäkringskassan: sjukpenning, föräldrapenning, VAB, graviditetspenning och 10-dagar vid barns födelse. Med kalkylatorn räknar du ut SGI och dagersättning för var och en av dem. Den tar hänsyn till både SGI-taket för sjukpenning och föräldrapenning (10 prisbasbelopp) och det lägre taket för VAB (7,5 prisbasbelopp).

Läkarintyg och bedömningsnivåer

Från och med dag 8 i sjukperioden måste du lämna ett läkarintyg till din arbetsgivare för att fortsätta få sjuklön. Intyget ska sedan skickas vidare till Försäkringskassan tillsammans med din ansökan om sjukpenning från dag 15. Läkaren bedömer din arbetsförmåga och anger i procent hur mycket den är nedsatt.

När Försäkringskassan tar över bedömningen från dag 15 finns bara fyra nivåer: 25, 50, 75 eller 100 procent nedsatt arbetsförmåga. Du kan därför inte vara sjukskriven 40 procent hos Försäkringskassan, även om läkaren skulle vilja det. Under sjuklöneperioden (dag 1 till 14) kan arbetsgivaren och läkaren däremot använda mer flexibla nivåer.

Kollektivavtalets sjukpenningtillägg

De flesta kollektivavtal ger ett sjukpenningtillägg som fyller på Försäkringskassans ersättning med ytterligare 10 procent. Tillägget betalas från dag 15 till och med dag 90 eller 365, beroende på avtal. Den totala ersättningen blir därmed ofta cirka 90 procent av lönen i stället för 80 procent.

För lönedelar över SGI-taket (10 prisbasbelopp) ger kollektivavtalet ofta cirka 90 procent som ren utfyllnad, eftersom Försäkringskassan inte ersätter dessa delar. Det gör kollektivavtalet särskilt värdefullt för höginkomsttagare. Inom privat sektor betalar ITP sjukpension från sjukdag 91, som längst till 67 års ålder. Sjukpensionen är 10 procent av lönen upp till SGI-taket fram till dag 360 och 65 procent av lönedelarna över taket.

Förlängd sjukpenning och fortsättningsnivå

Efter 364 dagar på normalnivå inom en period på 450 dagar går sjukpenningen automatiskt över till fortsättningsnivå. Då sänks ersättningen från knappt 80 procent till 75 procent av SGI. Fortsättningsnivån har ingen övre tidsgräns, så i teorin kan du få den i flera år.

Dag 365 är ofta en kritisk punkt där Försäkringskassan utreder om sjukersättning eller aktivitetsersättning kan vara mer lämplig. Sjukersättning betalas till den som på grund av sjukdom har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Är du mellan 19 och 29 år och har en arbetsförmåga som är nedsatt i minst ett år kan du i stället få aktivitetsersättning.

Fler dagar på normalnivå vid allvarlig sjukdom

Vid allvarlig sjukdom kan du ansöka om fler dagar på normalnivå (80 procent) även efter 365 dagar. Sjukdomen måste då vara allvarlig i lagens mening, till exempel cancer, svåra psykiska sjukdomar eller andra livshotande tillstånd. Försäkringskassan gör en individuell bedömning som måste bygga på medicinsk dokumentation.

Förebyggande sjukpenning

Du kan få förebyggande sjukpenning när du går igenom en medicinsk behandling eller rehabilitering. Syftet ska vara att förhindra att du blir sjuk eller att din arbetsförmåga försämras. Det kan handla om samtalsterapi, sjukgymnastik, missbruksbehandling eller andra åtgärder som ingår i en plan godkänd av Försäkringskassan.

Förebyggande sjukpenning skiljer sig från vanlig sjukpenning på två viktiga sätt: det görs inget karensavdrag och ersättningen kommer direkt från Försäkringskassan från dag 1. Tanken är att du ska kunna hålla dig frisk och kvar i arbete i stället för att vänta tills du blir helt sjukskriven.

SGI-skyddet vid sjukdom och arbetslöshet

Din SGI är skyddad så länge du är sjukskriven och får sjukpenning, utan att du behöver göra något särskilt. Skyddet gäller även om du blir arbetslös, förutsatt att du är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete.

Om du slutar arbeta utan att vara sjuk eller arbetssökande kan SGI:n räknas om till noll efter tre månader. Det kan få stora konsekvenser om du senare blir sjuk eller får barn.

Vanliga frågor om sjukpenning

När betalar arbetsgivaren och när Försäkringskassan?

Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 1 till 14, med karensavdrag dag 1. Från dag 15 tar Försäkringskassan över och betalar sjukpenning. Ansökan om sjukpenning sker inte automatiskt. Du gör den själv på Försäkringskassans webbplats.

Vad är sjukersättning?

Sjukersättning är en ersättning för dig vars arbetsförmåga är nedsatt för all överskådlig framtid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Den kan betalas från och med juli det år du fyller 19 och fram till riktåldern för pension. Sjukersättning kallades tidigare förtidspension och regleras separat i socialförsäkringsbalken.

Hur räknas sjukpenningen om jag har varierande inkomst?

Försäkringskassan beräknar din SGI baserat på din förväntade årliga arbetsinkomst, inte tidigare faktiska inkomster. Om du har varierande inkomst används ett genomsnitt. För egenföretagare med en enskild firma beräknas SGI utifrån överskottet i deklarationen, ofta som ett genomsnitt över de senaste tre åren.

Kan jag jobba deltid och få sjukpenning?

Ja, du kan få sjukpenning på 25, 50, 75 eller 100 procent beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt. Försäkringskassan tillåter bara dessa fyra nivåer från dag 15, medan arbetsgivaren under sjuklöneperioden kan godta mer flexibla procentsatser.

Beskattas sjukpenningen?

Ja, sjukpenningen beskattas som inkomst av tjänst. Försäkringskassan drar preliminärskatt utifrån din kommunalskatt och eventuell statlig skatt. Sjukpenningen är också pensionsgrundande, så du fortsätter att tjäna in till din allmänna pension under sjukperioder.