VAD ÄR TRADITIONELL SVENSKA KÖKKEN?
Den svenska maten sträcker sig från smakfull, varm, tröstande själskost till lätt och läcker skaldjur. Med de största städerna i Sverige som alla ligger bredvid haven hittar du något att njuta av om du gillar skaldjur.
Den svenska matkulturen påverkas av sin geografiska plats och årstider. Hårda väderförhållanden tvingade köket att använda lokalt producerade ingredienser och begränsade oss till det som fanns tillgängligt i det vilda. Vilt, kött, rotgrönsaker som potatis och naturligtvis fisk och skaldjur är vanligast.
MÅSTE PROVA SVENSK MAT
Den här artikeln om traditionell svensk mat har organiserats efter kategori för att göra den lättare att smälta.
- Lingonbär passar till allt
Precis som ketchup och senap används lingonsylt flitigt för att följa med olika rätter, från köttbullar och pannkakor till gröt och blodpudding. Men trots dess sötma används det sällan på bröd. Tack vare allemansrätten, som ger alla friheten att vandra och njuta av naturen, växer många svenskar upp med att plocka lingon i skogen och använda dessa små sura röda frukter för att göra en syltliknande konserver. - Inlagd sill – mittpunkten på smörgåsbordet
Du kanske byter ut köttbullar mot minikorvar eller väljer gravad lax istället för rökt, men ditt smörgåsbord skulle inte vara komplett utan inlagd sill. Denna fiskfavorit förblir grunden för varje typiskt svenskt buffébord.
Svenskar har syrat in sill sedan medeltiden, främst som ett sätt att bevara fisken för förvaring och transport. Inlagd sill kommer i en mängd olika smaker – senap, lök, vitlök och dill, för att nämna några – och äts ofta med kokt potatis, gräddfil, hackad gräslök, stark hårdost, ibland kokta ägg och såklart knäckebröd.
- Knäckebröd – vad är din favorittopping?
Förutom bröd och smör hittar du oftast någon form av knäckebröd vid sidan av din huvudrätt. Detta är vad svenskar tenderar att välja. En gång ansedd som fattigmans mat har knäckebröd bakats i Sverige i över 500 år, kan hålla i minst ett år om det förvaras korrekt och förblir bland de mest mångsidiga ätbara produkterna.
Knäckebröd kommer i olika former, tjocklekar och smaker, med hela butikshyllor ägnade åt det. Det kan toppas med allt från skivade kokta ägg med tubkaviar (frukost), till skinka, ost och gurkskivor (lunch), till bara smör som tillbehör (middag).
- Räksmörgås och andra smörgåsar
När du beställer en smörgås ska du inte bli förvånad om den bara består av en enda brödskiva, den typiska svenska smörgåsen. Det svenska konceptet med öppna smörgåsar härstammar från 1400-talet när tjocka brödskivor användes som tallrikar.
I Sverige är räksmörgåsen det alternativ som passar en kung. Toppad högt med en blandning av kokta äggskivor, sallad, tomat och gurka, är detta skaldjurs-snack ofta toppat med krämig romsås – crème fraîche blandat med dillkvistar och rom.
Räksmörgåsar är en så integrerad del av svensk kultur att de har inspirerat ett populärt uttryck: ”glida in på en räkmacka”, vilket betyder att få en fördel utan att ha gjort något för att förtjäna det.
- Ärtsoppa och pannkakor
Många svenskar växer upp med att äta ärtsoppa och pannkakor varje torsdag. Denna tradition har upprätthållits av svenska försvaret sedan andra världskriget.
Även om dess sanna ursprung är mycket omdiskuterat – från katoliker som inte åt kött på fredagar och istället åt ärtsoppa på torsdagar, till att ärtsoppa var mycket lätt att förbereda av tjänstefolk som arbetade halva dagar på torsdagar – har traditionen verkligen hållit i sig.
De flesta traditionella lunchrestauranger serverar ärtsoppa och pannkakor med lingonsylt eller någon annan typ av sylt på torsdagar.
- Prinsesstårta – en kunglig njutning
Färgglada skyltfönster i bagerier över hela Sverige pryds av den tidlösa favoriten grön prinsesstårta, toppad med en ljusrosa sockerros. Bestående av lager av gul sockerkaka fylld med sylt och vaniljkräm, och sedan avslutad med ett tungt lager vispgrädde, förseglas kakan noggrant med ett tunt lager av sockersöt grön marsipan.
En relativt ny tillsats till Sveriges kulinariska historia debuterade prinsesstårtan på 1920-talet, tack vare Jenny Åkerström. Hon var lärare till kung Gustav V:s bror prins Carl Bernadottes döttrar – prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid – som älskade den så mycket att de inspirerade dess namn.
Denna tårta dyker upp på många helger i Sverige, men den används också ofta för att markera milstolpar i människors liv.
Numera finns prinsesstårtan i olika färger – från den klassiska gröna till gul för påsk, röd på jul, orange för halloween och vit för bröllop.
- Kalender över söta läckerheter
I Sverige hittar människor alltid en bra ursäkt att njuta av något sött – så mycket så att specifika kalenderdagar är avsedda för firandet av särskilda sockrade specialiteter. Kanelbullens dag firas den 4 oktober.
Semlor, bullar fyllda med grädde och mandelmassa, äts på fettisdagen – dagen innan askonsdagen, den första dagen av fastan.
Våfflor konsumeras den 25 mars, och gräddiga sockerkakor dekorerade med choklad eller marsipan silhuetter av kung Gustav II Adolf påminner den 6 november om den svenska monarken som dödades på denna dag 1632 i slaget vid Lützen.
- Galna för kräftor
Kräftskivor är populära i augusti, när varma sommarkvällar tillbringas med att festa på dessa röda, bett-stora sötvattenskräftor – eller saltvattenkräftor (då kallade långustiner eller, lustigt nog, norska humrar) – i trädgårdar och på balkonger över hela Sverige.
Kräftor åts endast av Sveriges överklass och aristokrati på 1500-talet, men har blivit en nationell delikatess som njuts av alla, med massimport som har sänkt priset betydligt under århundradena.
- Det är något lurt med surströmming
Varje kultur har åtminstone en kulinarisk specialitet som får både lokalbefolkning och besökare att dra på näsan. Från slutet av augusti till början av september upprätthålls en stinkande tradition i Sverige, särskilt i den norra delen av landet. Detta är när burkar med fermenterad sur Östersjöströmming öppnas och njuts av – åtminstone av några.
Denna ’delikatess’ har handlats sedan 1500-talet. Öppnandet av burkarna äger helst rum utomhus på grund av den överväldigande, obehagliga lukten, som många jämför med ruttna ägg och råa avlopp. Premiären för surströmming äger rum den tredje torsdagen i augusti varje år.
- Lördagsgodis
Den genomsnittliga svenska familjen, med två vuxna och två barn, äter 1,2 kilo godis per vecka – mest av det på lördagar, godisdagen. Traditionen med lördagsgodis, som mestadels upprätthålls för att skydda människors tänder och förhindra karies, är historiskt kopplad till tveksamma medicinska metoder.
Under 1940- och 1950-talen genomfördes ett mycket diskutabelt experiment med godis vid Vipeholms mentalsjukhus i Lund. Patienter matades med stora mängder godis för att medvetet orsaka tandförfall, som en del av en serie mänskliga experiment för forskningsändamål. Baserat på resultat från 1957 om det direkta sambandet mellan godis och tandförfall, föreslog Läkemedelsnämnden att svenskar skulle äta godis endast en gång i veckan – en oskriven regel som många familjer fortfarande håller sig till.
Resources :// Sweden.se
