Hur länge lever en geting?

Getingar är insekter som väcker starka känslor. På sommaren har vi oftast respekt för dem, men på sensommaren när de invaderar fikabord och uteserveringar är frustrationen påtaglig. Men hur länge lever egentligen en geting, och varför blir de mer aggressiva på hösten? I den här guiden får du svar på allt om getingens livslängd och biologi. För jämförelse med andra svenska insekter, se artiklarna om biet, om myran och om flugan.

Hur länge lever en geting?

Svaret beror helt på vilken roll getingen har i kolonin. De tre olika typerna av getingar har dramatiskt olika livslängd:

Drottningens långa liv är en evolutionär anpassning. Hon kläcks på sensommaren, parar sig med en eller flera hanar och övervintrar sedan i en skyddad plats. På våren grundar hon ett nytt samhälle som under sommaren växer till tusentals individer.

Arbetsgetingarna lever betydligt kortare. En arbetsgeting kläcks från ett ägg efter cirka 3 till 4 veckor, och lever sedan i 3 till 5 veckor som vuxen. När sommaren är slut har hennes uppgifter blivit fullgjorda och hon dör tillsammans med resten av samhället.

Getingsamhällets år

Getingsamhället följer en strikt årscykel som är beroende av det svenska klimatet. Hela samhället byggs upp under en enda säsong och dör sedan på hösten.

Säsongens faser ser ut så här:

1. Vårvaknet (april till maj): drottningen vaknar från sin vinterdvala och letar efter en lämplig plats att bygga sitt första bo.
2. Första boet (maj till juni): drottningen bygger en första liten boet av tuggat trä blandat med saliv. Hon lägger cirka 20 ägg och tar själv hand om de första larverna.
3. Arbetare kläcks (juni): efter några veckor kläcks de första sterila arbetsgetingarna. De tar över ansvaret för bobyggandet och födojakten.
4. Snabb tillväxt (juli till augusti): samhället växer snabbt under sommaren. Stora bon kan ha tusentals individer i slutet av augusti.
5. Nya drottningar (slutet av augusti): drottningen börjar lägga obefruktade ägg som blir hanar, och vissa honlarver blir nya drottningar.
6. Parning och överg (september): hanar och nya drottningar lämnar boet och parar sig. Hanarna dör inom några dagar.
7. Höstens slut (oktober till november): den gamla drottningen, alla arbetare och alla hanar dör. Bara de nya befruktade drottningarna överlever vintern.

Detta är anledningen till att getingar blir mer påflugna mot sensommaren. När drottningen slutar lägga ägg behöver arbetsgetingarna inte längre samla protein till larver. Istället söker de socker för egen energi. Deras naturliga foder minskar samtidigt drastiskt, och de blir allt mer beroende av människomat: cola, glass, äpplen och kakor.

Varför är det så mycket geting på hösten?

Augusti och september är den värsta tiden för geting på utomhusservering, och det finns biologiska skäl till detta. Tre faktorer samspelar:

1. Maximal kolonistorlek: ett getingsamhälle är som störst i slutet av augusti, med tusentals arbetare som alla letar mat.
2. Slut på larvmat: drottningen slutar lägga ägg och arbetarna behöver inte längre samla protein. Istället söker de socker.
3. Naturliga sockerkällor minskar: blommorna börjar blomma av och nektarutbudet minskar.

Detta skapar en perfekt storm där tusentals getingar samtidigt letar efter socker, precis när vi människor njuter av kaffe utomhus med sockerrika sötsaker. De är inte mer aggressiva som art, men de är mer desperata efter mat och kan därför bli mer påflugna.

Getingar i Sverige: 50 arter

I Sverige finns cirka 50 getingarter, men det är bara ett tiotal som regelbundet kommer i kontakt med människor. De vanligaste är:

• Vanlig geting (Vespula vulgaris): den allmännaste i Sverige. Bygger oftast bo underjordiskt eller i vinda utrymmen. Drottningen 18 till 21 millimeter, arbetare 12 till 18 millimeter.
• Tyskgeting (Vespula germanica): mycket lik vanlig geting men något gulare. Bygger ofta bo i marken eller i byggnader.
• Bålgeting (Vespa crabro): Sveriges största geting och Europas största samhällsbyggande geting. Drottningen 25 till 35 millimeter. Faktiskt mer fridsam än vanlig geting.
• Takgeting (Dolichovespula saxonica): bygger frihängande bon under takfötter och i fågelholkar.
• Rödbandad geting (Vespula rufa): röd-svart med röda band på bakkroppen. Bygger underjordiska bon.

Det finns också tre svenska arter snyltgetingar som parasiterar på andra getingars bon. De saknar egna arbetare och fortplantar sig genom att invadera värdsamhällen.

Bålgetingen: Sveriges största geting

Bålgeting (Vespa crabro) är Sveriges största geting och Europas största samhällsbyggande geting. Trots sin imponerande storlek och kraftiga brummande ljud är bålgetingen den mest fridsamma getingen vi har i Sverige.

Bålgetingen är Smålands landskapsinsekt och var länge rödlistad i Sverige. Sedan år 2000 är den dock klassad som livskraftig. Den varnar tydligt genom att knäppa med käkarna innan den eventuellt sticker, vilket ger dig tid att backa undan.

Trots myten om bålgetingens farlighet är dess sting inte värre än en vanlig getings. Den injicerar bara något mer gift på grund av sin storlek.

Hur farligt är ett getingstick?

Ett normalt getingstick ger:

• Skarp omedelbar smärta
• Rodnad och svullnad inom några minuter
• Klåda och värme i området
• Symtomen försvinner inom 1 till 3 dygn

För de flesta människor är getingstick ofarliga, även om de är smärtsamma. Men ungefär 10 procent av svenskar är allergiska mot getinggift, vilket gör getingar (tillsammans med bin) till Sveriges vanligaste allergiframkallande insekter.

Tecken på en allvarlig allergisk reaktion (anafylaxi) som kräver akut vård:

• Andningssvårigheter
• Yrsel eller svimningskänsla
• Utslag eller svullnad på andra delar av kroppen
• Stick i mun eller hals
• Blodtrycksfall
• Illamående

Om du upplever dessa symtom, ring 112 omedelbart. För personer med kraftig getingallergi finns hyposensibilisering (vaccination mot insektsgift), som ger fullgott skydd hos över 80 procent av allergikerna.

Hur byggs ett getingbo?

Getingbon är arkitektoniska under verk byggda av tuggat trä blandat med saliv. Slutprodukten är ett pappersliknande material som är starkt, lätt och vattenresistent.

Byggprocessen sker så här:

1. Drottningen letar upp lämpligt material, ofta från gamla träbjälkar, staket eller döda trädgrenar.
2. Hon gnagar av små bitar och tuggar dem till en deg blandad med saliv.
3. Hon formar små sex-kantiga celler där hon lägger ett ägg i varje.
4. Cellerna omges av ett ”höljet” som skyddar mot väder och rovdjur.
5. När arbetarna kläcks tar de över bobyggandet och utvidgar boet kontinuerligt.
6. I slutet av sommaren kan boet vara flera decimeter i diameter.

Ett getingbo används aldrig igen efter att samhället har dött. Nästa års drottningar bygger nya bon på nya platser. Detta är viktigt att veta: om du tar bort ett gammalt övergivet getingbo på vintern kommer det inte att återanvändas.

Vad ska man göra med ett getingbo?

Om du hittar ett getingbo i din trädgård eller på din fastighet beror vad du ska göra på storleken:

• Litet bo (storleken som en pingisboll): bara drottningen och några ägg. Lätt att ta bort själv genom att avlägsna boet på natten med en plastpåse runt det.
• Mellan bo (storleken som en knytnäve eller mindre): hanterbart för en försiktig person med skyddskläder. Behandla på kvällen.
• Stort bo (större än en knytnäve): kontakta professionell sanerare. Många stick samtidigt kan vara livshotande även för icke-allergiker.

Tänk på att bara honor har gadd, men getingens gadd är hullinglös vilket betyder att hon kan sticka flera gånger utan att dö. Detta skiljer sig från honungsbi, som dör efter ett enda sting.

Vanliga frågor om getingens livslängd

Hur länge lever en geting?

En getingdrottning lever cirka 1 år. Arbetsgetingar lever 3 till 5 veckor, och hanar lever bara några dagar efter parning.

Hur många getingar finns det i ett bo?

Ett stort getingbo kan innehålla tusentals individer i slutet av sommaren. Små bon kan ha bara några dussin individer.

Varför är getingar så besvärliga på hösten?

I slutet av sommaren slutar drottningen lägga ägg och arbetarna behöver inte längre samla protein till larver. Istället söker de socker, vilket gör att de dras till människors mat.

Är ett getingstick farligt?

För de flesta är ett getingstick smärtsamt men ofarligt. Cirka 10 procent av svenskar är dock allergiska och kan få en livshotande reaktion (anafylaxi).

Kan en geting sticka flera gånger?

Ja, getingens gadd har inga hullingar så hon kan sticka flera gånger utan att dö. Detta skiljer sig från honungsbi som dör efter ett enda sting.

Hur många getingarter finns det i Sverige?

I Sverige finns cirka 50 getingarter. De vanligaste är vanlig geting, tyskgeting, bålgeting, takgeting och rödbandad geting.

Vad äter getingar?

Vuxna getingar äter nektar, frukt och söta drycker. Larverna matas med protein (insekter, kött, fisk). På hösten söker arbetare ofta socker eftersom de inte behöver samla protein längre.

När byggs getingbon?

Drottningen börjar bygga sitt bo i april eller maj. Samhället växer hela sommaren och är som störst i augusti. Hela samhället dör på hösten.

Återanvänds getingbon?

Nej, ett getingbo används aldrig igen. Varje år bygger nästa generations drottningar nya bon på nya platser.

Vilken är Sveriges största geting?

Bålgeting (Vespa crabro) är Sveriges största geting. Drottningen kan bli 25 till 35 millimeter lång. Trots sin storlek är bålgetingen den mest fridsamma getingen.

Är getingar nyttoinsekter?

Ja, getingar är viktiga rovinsekter som fångar och äter tusentals flugor, mygg och larver under en sommar. De hjälper till att hålla skadeinsekter i schack.

Vad ska jag göra om jag är allergisk?

Bär alltid med dig antihistamin och eventuellt adrenalinpenna. Hyposensibilisering (vaccination mot insektsgift) ger fullgott skydd för över 80 procent av allergikerna.