Visa kategori
Vald art
🐜 Myra
Myror är insekter med sex ben och två fasettögon. Drottningar och hanar har dessutom tre punktögon. Hos många bitmyror, till exempel stormyrorna (Formica), har även arbetarna punktögon, men de flesta andra myrarbetare saknar dem. Arbetare lever 1 till 3 år, medan drottningar ofta lever 10 till 20 år och som mest nästan 29 år. Det finns cirka 80 myrarter i Sverige.
Jämförelsetabell
Klicka på en rad för att se mer info om arten ovanför. Värdena är typiska för respektive grupp men variationer förekommer.
| Art | Ben | Ögon | Livslängd | Klass |
|---|
Källor: Naturhistoriska riksmuseet, SLU Artdatabanken, SVA, Sveriges entomologiska förening och universitetens faktablad. Livslängderna gäller arbetare eller vanliga vuxna individer. Drottningar och vissa arter kan leva betydligt längre.
Getingar väcker starka känslor. På försommaren har de flesta respekt för dem, men när getingarna invaderar fikabord och uteserveringar på sensommaren blir frustrationen påtaglig.
Hur länge lever en geting?
Hur länge en geting lever beror helt på vilken roll den har i samhället. Drottningen, arbetsgetingarna och hanarna lever mycket olika länge.
| Getingtyp | Livslängd och uppgift |
|---|---|
| Drottning | Lever cirka 1 år och grundar boet, lägger ägg och övervintrar. |
| Arbetsgeting | Lever 3 till 5 veckor och bygger bo, samlar föda och försvarar samhället. |
| Hane (drönare) | Parar sig med nya drottningar och dör några dagar efter parningen. |
Drottningens långa liv är en evolutionär anpassning. Hon kläcks på sensommaren, parar sig med en eller flera hanar och övervintrar sedan på en skyddad plats. På våren grundar hon ett nytt samhälle som under sommaren växer till tusentals individer.
Arbetsgetingarna lever betydligt kortare. En arbetsgeting utvecklas från ägg till vuxen på cirka 3 till 4 veckor och lever sedan i 3 till 5 veckor som vuxen. När sommaren är slut har hon gjort sitt och dör tillsammans med resten av samhället.
Getingsamhällets år
Getingsamhället följer en strikt årscykel som styrs av det svenska klimatet. Hela samhället byggs upp under en enda säsong och dör sedan på hösten.
Getingsamhällets sju faser
- Vårvaknet (april till maj): drottningen vaknar ur sin vinterdvala och letar efter en lämplig plats för sitt första bo.
- Första boet (maj till juni): drottningen bygger ett första litet bo av tuggat trä blandat med saliv. Hon lägger cirka 20 ägg och tar själv hand om de första larverna.
- Arbetare kläcks (juni): efter några veckor kläcks de första sterila arbetsgetingarna. De tar över ansvaret för bobyggandet och födojakten.
- Snabb tillväxt (juli till augusti): samhället växer snabbt under sommaren. Stora bon kan ha tusentals individer i slutet av augusti.
- Nya drottningar (slutet av augusti): drottningen börjar lägga obefruktade ägg som blir hanar, medan vissa honlarver blir nya drottningar.
- Parning (september): hanar och nya drottningar lämnar boet och parar sig. Hanarna dör inom några dagar.
- Höstens slut (oktober till november): den gamla drottningen, alla arbetare och alla hanar dör. Bara de nya befruktade drottningarna överlever vintern.
Årscykeln förklarar varför getingarna blir mer påflugna mot sensommaren. När drottningen slutar lägga ägg behöver arbetsgetingarna inte längre samla protein till larverna och söker i stället socker för egen energi. Samtidigt minskar deras naturliga föda kraftigt, så de blir allt mer beroende av människornas cola, glass, äpplen och kakor.
Varför är det så mycket geting på hösten?
Augusti och september är den värsta tiden för getingar på uteserveringar. Tre biologiska faktorer samverkar och gör getingarna extra påflugna just då.
Tre orsaker till höstens getingar
- Maximal kolonistorlek: ett getingsamhälle är som störst i slutet av augusti, med tusentals arbetare som alla letar mat.
- Slut på larvmat: drottningen slutar lägga ägg och arbetarna behöver inte längre samla protein. I stället söker de socker.
- Naturliga sockerkällor minskar: blommorna vissnar och det finns mindre nektar.
Tusentals getingar letar alltså efter socker precis när vi människor fikar utomhus med kaffe och söta bakverk. Getingarna blir inte mer aggressiva, men de är mer desperata efter mat och därför mer påflugna.
Getingar är nyttoinsekter
Trots sitt dåliga rykte är getingar viktiga rovinsekter som hjälper till att hålla många skadeinsekter i schack. En enda getingkoloni kan fånga och äta upp till 10 000 flugor, mygg, larver och andra insekter under en sommar. För trädgårdsodlare innebär det färre skadedjur på växterna. Getingar pollinerar också i liten skala, eftersom de besöker blommor för att dricka nektar.
Getingarter i Sverige
I Sverige finns cirka 50 getingarter, men det är bara ett tiotal som regelbundet kommer i kontakt med människor. Tolv av arterna är sociala getingar som bygger bon och lever i samhällen.
De vanligaste getingarna i Sverige
- Vanlig geting (Vespula vulgaris): Sveriges allmännaste geting bygger oftast bo under jord eller på vindar. Drottningen är 18 till 21 millimeter lång och arbetarna 12 till 18 millimeter.
- Tyskgeting (Vespula germanica): den är mycket lik vanlig geting men något gulare och bygger ofta bo i marken eller i byggnader.
- Bålgeting (Vespa crabro): den är Sveriges största geting och Europas största samhällsbyggande geting. Drottningen blir 25 till 35 millimeter lång, men bålgetingen är mer fridsam än vanlig geting.
- Takgeting (Dolichovespula saxonica): den bygger frihängande bon under takfötter och i fågelholkar.
- Rödbandad geting (Vespula rufa): den är rödsvart med röda band på bakkroppen och bygger bon under jord.
Det finns också tre svenska arter av snyltgetingar som parasiterar på andra getingars bon. De saknar egna arbetare och fortplantar sig genom att invadera värdsamhällen.
Bålgetingen och vanlig geting
Bålgetingen (Vespa crabro) är Sveriges största geting och den största samhällsbyggande getingen i Europa. Trots sin storlek och sitt kraftiga brummande är den Sveriges mest fridsamma geting.
| Egenskap | Vanlig geting och bålgeting |
|---|---|
| Drottningstorlek | Vanlig geting 18 till 21 mm, bålgeting 25 till 35 mm. |
| Arbetarstorlek | Vanlig geting 12 till 18 mm, bålgeting 18 till 24 mm. |
| Färg | Vanlig geting är svart och gul. Bålgetingen är rödbrun, gul och mörkbrun. |
| Antal individer i bo | Vanlig geting upp till flera tusen, bålgeting några hundra till över 1 000. |
| Beteende | Vanlig geting är aggressivare. Bålgetingen är mycket fridsam. |
| Boets placering | Vanlig geting bygger i mark eller byggnader. Bålgetingen bygger i ihåliga träd och på vindar. |
Bålgetingen är Smålands landskapsinsekt och var länge rödlistad i Sverige. Sedan år 2000 är den dock klassad som livskraftig. Den varnar tydligt genom att knäppa med käkarna innan den eventuellt sticker, vilket ger dig tid att backa undan.
Bålgetingens sting är inte värre än en vanlig getings, även om myten säger något annat. Den sprutar bara in lite mer gift eftersom den är större.
Hur farligt är ett getingstick?
För de flesta människor är getingstick ofarliga, även om de gör ont. Ungefär 10 procent av svenskarna är dock allergiska mot getinggift, vilket gör getingar och bin till Sveriges vanligaste allergiframkallande insekter.
Symtom efter ett vanligt getingstick
- Smärta: stinget gör skarpt ont direkt.
- Rodnad och svullnad: huden blir röd och svullen inom några minuter.
- Klåda och värme: området kliar och känns varmt.
- Läkning: symtomen försvinner inom 1 till 3 dygn.
Tecken på anafylaxi som kräver akut vård
- Andningssvårigheter: du får svårt att andas.
- Yrsel: du blir yr eller känner dig nära att svimma.
- Utslag eller svullnad: huden reagerar även på andra delar av kroppen än där du blev stucken.
- Stick i mun eller hals: svullnad i munnen eller halsen kan göra det svårt att andas.
- Blodtrycksfall: blodtrycket sjunker snabbt.
- Illamående: du mår illa i samband med stinget.
Får du sådana symtom ska du ringa 112 direkt. För personer med kraftig getingallergi finns hyposensibilisering (vaccination mot insektsgift), som ger fullgott skydd hos över 80 procent av allergikerna.
Hur byggs ett getingbo?
Getingarna bygger sina bon av tuggat trä blandat med saliv. Resultatet blir ett starkt och lätt pappersliknande material som tål vatten.
Så bygger getingarna sitt bo
- Material: drottningen letar upp lämpligt material, ofta från gamla träbjälkar, staket eller döda trädgrenar.
- Pappersmassa: hon gnagar av små bitar och tuggar dem till en deg blandad med saliv.
- Celler: hon formar små sexkantiga celler och lägger ett ägg i varje.
- Hölje: cellerna omges av ett hölje som skyddar mot väder och rovdjur.
- Utbyggnad: när arbetarna kläcks tar de över bobyggandet och bygger hela tiden ut boet.
- Färdigt bo: i slutet av sommaren kan boet vara flera decimeter i diameter.
Ett getingbo används aldrig igen efter att samhället har dött, eftersom nästa års drottningar bygger nya bon på nya platser. Ett gammalt bo som du hittar på vintern är tomt och kommer inte att användas igen.
Visste du detta?
Getingar gjorde papper av trä långt innan människan kom på idén. Den franske naturforskaren René-Antoine Ferchault de Réaumur såg 1719 hur getingar tuggar trä och blandar det med saliv till sina bon. Han föreslog då att papper borde kunna tillverkas av träfiber i stället för av bomulls- och linnetrasor. Pappersbruken började ändå inte använda trämassa förrän på 1850-talet.
Så tar du bort ett getingbo
Hittar du ett getingbo i trädgården eller på huset avgör storleken vad du ska göra. Ett litet bo kan du ofta ta bort själv, men ett stort bo är ett jobb för en sanerare.
Getingbon efter storlek
- Litet bo (som en pingisboll): i boet finns bara drottningen och några ägg. Du kan ta bort det själv på natten genom att trä en plastpåse runt boet.
- Mellanstort bo (som en knytnäve eller mindre): en försiktig person med skyddskläder kan klara det själv. Gör det på kvällen.
- Stort bo (större än en knytnäve): kontakta en sanerare. Många stick samtidigt kan vara livshotande även för den som inte är allergisk.
Bara honorna har gadd. Gadden saknar hullingar, så en geting kan sticka flera gånger utan att dö, till skillnad från ett honungsbi som dör efter ett enda sting.
Vanliga frågor om getingens livslängd
- Hur många getingar finns det i ett bo?
- Ett stort getingbo kan innehålla tusentals individer i slutet av sommaren. Små bon kan ha bara några dussin individer.
- Kan en geting sticka flera gånger?
- Ja, getingens gadd har inga hullingar, så hon kan sticka flera gånger utan att dö. Det skiljer sig från honungsbin, som dör efter ett enda sting.
- Vad äter getingar?
- Vuxna getingar äter nektar, frukt och söta drycker. Larverna matas med protein (insekter, kött, fisk). På hösten söker arbetarna ofta socker eftersom de inte längre behöver samla protein.
- När byggs getingbon?
- Drottningen börjar bygga sitt bo i april eller maj. Samhället växer hela sommaren och är som störst i augusti. Hela samhället dör på hösten.
- Återanvänds getingbon?
- Nej, ett getingbo används aldrig igen. Varje år bygger nästa generations drottningar nya bon på nya platser.
- Är getingar nyttoinsekter?
- Ja, getingar är viktiga rovinsekter som fångar och äter tusentals flugor, mygg och larver under en sommar. De hjälper till att hålla skadeinsekter i schack.
- Vad ska jag göra om jag är allergisk?
- Bär alltid med dig de mediciner som din läkare har skrivit ut, till exempel antihistamin och adrenalinpenna. Hyposensibilisering (vaccination mot insektsgift) ger fullgott skydd för över 80 procent av allergikerna.
