Krocktester visar att ett förstärkt underkörningsskydd på lastbilssläp kan rädda liv i olyckor som annars nästan alltid slutar med dödsfall. När femstjärniga personbilar kördes in i lastbilssläp i cirka 50 km/h glider bilen med dagens standardskydd rakt in under släpet och kupén krossas. Med ett kraftigare skydd stoppas bilen istället upp och krockenergin fördelas över en större yta. Tekniken finns redan på marknaden. I Sverige har minst 35 personer omkommit i sådana olyckor sedan 2010.
Så ser olyckan ut som skyddet är byggt för
En lastbil får punktering eller motorstopp och blir stående, helt eller delvis, i ett körfält på motorvägen. En personbil kommer bakifrån i hög hastighet. Föraren hinner inte reagera.
Det speciella med den här olyckstypen är hur den slutar. Bilens front är byggd för att veckla ihop sig och ta upp krockkrafter men det bakre partiet på ett lastbilssläp sitter högt. Utan ett effektivt skydd glider bilen under släpet och kupén tar smällen där föraren och passagerarna sitter. Krockkuddar och deformationszoner spelar ingen roll när det är rutan och taket som möter släpets underrede.
De här olyckorna sker sällan i snöstorm eller mörker. Tvärtom inträffar de ofta på torr motorväg, i dagsljus och i bra väder.
Vad ett underkörningsskydd är
Ett underkörningsskydd är en metallbalk eller förstärkt ram längst bak på ett lastbilssläp. Uppgiften är att hindra en påkörande personbil från att glida in under släpet, så att bilens egna krockstrukturer får jobba som de ska.
Skillnaden ligger i hur mycket balken tål. Dagens europeiska standardskydd är byggt för lägre hastigheter och böjer sig eller ger vika vid en kraftig påkörning. Ett förstärkt skydd håller emot även i motorvägshastighet och fördelar krockenergin över hela bilens front istället för att låta den passera under.
Så gick krocktesterna till
Trafikverket och Euro NCAP körde nya femstjärniga personbilar rakt in i baken på lastbilssläp i laboratorier. Testhastigheten låg runt 50 km/h, en hastighet som motsvarar många verkliga motorvägsolyckor efter inbromsning.
Testerna jämförde två saker:
- Europeiskt standardskydd. Bilen gled in under släpet trots att den var byggd för att klara hårda krockar. Kupén trycktes ihop.
- Förstärkt skydd av den typ som används i USA. Bilen stoppades upp och de egna deformationszonerna gjorde jobbet. Utrymmet där de åkande sitter höll formen.
Rikard Fredriksson, senior sakkunnig inom trafiksäkerhet på Trafikverket, har beskrivit resultatet som dramatiska skillnader i hur en krock kan överlevas. Samma bil, samma hastighet, helt olika utgång beroende på vilket skydd släpet hade.
Hur många som dör i Sverige
Sedan 2010 har minst 35 personer omkommit i Sverige i underkörningsolyckor med lastbilssläp, enligt Trafikverket. Det motsvarar ungefär två dödsfall per år.
I hela Europa handlar det om storleksordningen 400 dödsfall årligen. Siffran låter inte enorm i jämförelse med alla trafikolyckor men det som gör den intressant är att just den här olyckstypen har en tydlig teknisk lösning som redan finns. Testerna som Trafikverket presenterade visar att förändringen är möjlig utan att uppfinna ny teknik.
Varför en automatisk nödbroms inte räcker
Många moderna bilar har automatisk nödbroms och det är lätt att tro att den skulle hindra en sådan här krock. Så är det inte alltid.
Automatisk nödbroms fungerar bäst mot hinder systemet känner igen och hinner reagera på. Ett stillastående släp som blockerar körfältet, ibland i skymd sikt eller efter en kurva, ger inte alltid tillräckligt med reaktionstid vid motorvägshastighet. Sensorerna kan dessutom ha svårt att tolka släpets höga, släta bakparti. Skyddet på släpet och nödbromsen i bilen löser olika delar av problemet. Det ena ersätter inte det andra.
Varför skyddet inte redan är obligatoriskt
Det korta svaret: reglerna har inte hunnit ikapp tekniken. Dagens europeiska krav på underkörningsskydd är skrivna för lägre hastigheter än de som gäller i verkliga motorvägsolyckor.
I USA finns en frivillig standard för förstärkta skydd som i testerna visade sig betydligt effektivare än de europeiska kraven. Euro NCAP driver på för att liknande, obligatoriska krav ska införas i Europa. Så länge det är frivilligt kostar ett kraftigare skydd mer och få tillverkare väljer det utan att marknaden efterfrågar det.
Trafikverket har landat i två spår framåt:
- Krav i egna upphandlingar. Myndigheten planerar att se över sina upphandlingar och ställa krav på förstärkta underkörningsskydd vid framtida transportuppdrag.
- Marknadstryck. Om transportköpare och åkerier börjar efterfråga säkrare skydd kan efterfrågan driva fram förändringen snabbare än nya EU-regler hinner göra.
Åkeribranschen har för sin del pekat på att nya tekniska lösningar bör lyftas i EU:s regelarbete. Riktningen är alla överens om. Frågan är tempot.
FAQ
Vad är ett underkörningsskydd på ett lastbilssläp?
Ett underkörningsskydd är en metallbalk eller förstärkt ram längst bak på släpet. Den hindrar en påkörande personbil från att glida in under släpet, så att bilens krockstrukturer och krockkuddar får skydda de åkande som de är konstruerade för.
Varför dör man i krockar med lastbilssläp trots krockkuddar?
Krockkuddar och deformationszoner sitter i bilens front och är byggda för att möta ett hinder rakt framifrån. När bilen glider in under ett högt släp träffas istället rutan och taket, ovanför de skyddande strukturerna. Då gör bilens säkerhetssystem ingen nytta.
Hur många dör i Sverige i den här typen av olyckor?
Sedan 2010 har minst 35 personer omkommit i Sverige i underkörningsolyckor med lastbilssläp, enligt Trafikverket. Det motsvarar ungefär två dödsfall per år.
Räcker inte automatisk nödbroms för att undvika olyckan?
Nej, inte alltid. Ett stillastående släp som blockerar körfältet ger inte alltid tillräcklig reaktionstid vid hög hastighet och sensorer kan ha svårt att tolka släpets höga bakparti. Skyddet på släpet och nödbromsen i bilen löser olika delar av problemet.
Finns det förstärkta underkörningsskydd att köpa idag?
Ja. Förstärkta skydd finns redan på marknaden och används bland annat i USA under en frivillig standard. I krocktesterna visade de sig betydligt effektivare än dagens europeiska standardskydd.
När blir förstärkt skydd obligatoriskt i Europa?
Det är inte beslutat. Euro NCAP driver på för obligatoriska krav i Europa och Trafikverket planerar att ställa krav i sina egna upphandlingar. Något datum för ett EU-omfattande krav finns ännu inte.
Om du vill förstå fler av trafikens och samhällets regelverk hittar du våra genomgångar bland alla artiklar och våra faktakontroller beskrivs på sidan om hur vi faktagranskar.