Sätt dig själv före barnen när du sparar. Bufferten kommer först, sedan din egen pension och barnsparandet allra sist. Det låter hårt men det är precis vad privatekonomer råder föräldrar som vill göra rätt med en begränsad slant varje månad. Prioriteringsordningen buffert, pension och barnsparande handlar inte om att vara snål mot barnen, utan om att bygga en ekonomi som håller när det oväntade händer.
Här kommer grejen: en tom buffert gör dig sårbar och en förälder utan marginaler hjälper ingen. Ordningen nedan bygger på råd från privatekonomer som Sharon Lavie på Lendo och Christina Sahlberg på Skandia, som i en intervju om barnsparande rekommenderar föräldrar att tänka i just den här ordningen.
Bufferten är det enda sparandet du inte får hoppa över
Innan du sätter en krona på pension eller barnsparande ska du ha två till tre månaders utgifter i reserv. Det är summan som räddar dig när tvättmaskinen dör samma vecka som du blir sjukskriven eller uppsagd.
Räkna ihop vad ditt hushåll gör av med på en månad. Hyra eller lån, mat, försäkringar, el, transport, allt som måste betalas oavsett. Multiplicera med tre. En familj med 30 000 kronor i månadsutgifter behöver alltså kring 90 000 kronor på ett konto de kommer åt direkt.
Christina Sahlberg på Skandia pekar på att hälsa hänger ihop med känslan av att ha kontroll över sin ekonomi. En buffert tar bort den där gnagande oron mitt i natten. Pengarna ska ligga på ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti, inte i aktier som kan tappa värde precis när du behöver dem.
Din egen pension slår barnens sparkonto
Har du ingen tjänstepension via jobbet? Då är din egen pension nästa prioritet, före allt sparande till barnen. Skälet stavas ränta på ränta.
Ju yngre du är när du börjar, desto mer jobbar tiden åt dig. Även små belopp växer till betydande summor över trettio, fyrtio år. En tjugofemåring som avsätter en modest summa i månaden får en helt annan sluteffekt än en femtioåring som sätter av dubbelt så mycket. Läs mer om hur pensionen fungerar och kolla om du faktiskt har tjänstepension, för många egenföretagare och visstidsanställda står helt utan.
Ett investeringssparkonto passar bra för långsiktigt pensionssparande eftersom du slipper deklarera varje affär och skatten är förutsägbar. Tidshorisonten är lång, så du tål att sitta kvar när börsen svänger.
Bygg prioriteringsordningen steg för steg
När du vet hur mycket du kan spara varje månad, fördela pengarna i den här ordningen:
- Fyll bufferten först. Lägg hela ditt sparutrymme här tills du når två till tre månaders utgifter. Inget annat sparande förrän den summan står på kontot.
- Säkra pensionen. Har du ingen tjänstepension, starta ett eget månadssparande så snart bufferten är klar. Har du tjänstepension kan du hoppa vidare eller fylla på med ett mindre belopp.
- Fundera på amortering. Behöver du inte överskrida dagens amorteringskrav men extra amortering sänker din belåningsgrad och kan ge lägre ränta. Väg detta mot avkastningen du får på annat sparande.
- Börja spara till barnen. När allt ovanför är på plats sparar du till barnen och då i barnets eget namn.
- Justera när livet ändras. Ny lön, fler barn eller flytt betyder att du gör om samma räkneövning från början.
Ordningen är inte huggen i sten för alla. Har du redsn en fet buffert och trygg tjänstepension kan du så klart flytta upp barnsparandet. Men börja inte i fel ände.
Spara till barnen i deras eget namn, inte ditt
När du väl kommit till barnsparandet ska pengarna stå i barnets namn. Sparar du i ditt eget namn räknas de som dina tillgångar, vilket kan påverka bland annat bidrag och blir rörigt den dag pengarna ska föras över.
Låt bli att stressa upp dig över beloppet. Christina Sahlberg är tydlig med att man inte är en dålig förälder för att man inte hunnit spara till barnen, ett budskap som återkommit i flera ekonomiartiklar om barnsparande den senaste tiden. Det finns en växande norm kring barnsparande som skapar skuldkänslor helt i onödan.
Det viktigaste du ger barnet är inte några tusenlappar på ett konto. Det är förståelsen för hur pengar fungerar. Lär barnet göra en enkel budget, skilja på behov och begär och begripa vad ränta på ränta gör över tid. Den kunskapen är värd långt mer än sparkontot och den kostar dig ingenting.
FAQ
Hur stor buffert behöver jag egentligen?
Två till tre månaders totala utgifter är tumregeln. Räkna ihop allt hushållet måste betala varje månad och gångra med tre. Har du osäker anställning eller är egenföretagare kan du behöva mer, eftersom inkomsten kan svaja och du inte alltid har full sjukpenning eller a-kassa att luta dig mot.
Ska jag amortera extra eller spara istället?
Det beror på din ränta och belåningsgrad. Du behöver inte amortera mer än dagens krav men extra amortering sänker din belåningsgrad och kan ge dig en bättre boränta. Ligger din bolåneränta högre än den avkastning du realistiskt får på annat sparande, är amortering ofta det tryggaste valet.
Är det fel att inte spara till barnen?
Nej. Du är inte en sämre förälder för att pengarna går till buffert och pension först. En stabil hushållsekonomi och en förälder utan ständig ekonomisk oro gynnar barnet mer än ett sparkonto med några tusenlappar. Prioritera din egen trygghet, så följer resten.
Var lägger jag pengarna för respektive mål?
Bufferten ska ligga lättillgänglig på ett sparkonto med insättningsgaranti. Pension och långsiktigt barnsparande passar bättre i fonder eller på ett investeringssparkonto, där pengarna får tid att växa och du tål att rida ut börsens svängningar.
Börja där du står. Har du ingen buffert är det första kronan du sparar nästa månad som räknas, inte planen du gör om i huvudet i ett år till.